Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-04 15:00

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/cecilia-linder-larsmo-forstar-inte-hur-viktig-kulturen-ar-for-oss-i-region-uppsala/

Kultur

Cecilia Linder: Larsmo förstår inte hur viktig kulturen är för oss i Region Uppsala

Bild 1 av 2
Foto: Magnus Laupa
Bild 2 av 2 Ola Larsmo.
Foto: Nicklas Thegerstrom, Nicklas Thegerstrom

Förändring är inget dåligt eller något att vara rädd för. Nu påbörjas arbetet med att tillsammans utforma den bästa möjliga lösningen framåt, skriver Cecilia Linder, kulturnämndens ordförande i Uppsala, i sin replik till Ola Larsmo apropå nedläggningen av den estetiska verksamheten på Wiks folkhögskola. Larsmo svarar direkt.

I sin krönika insinuerar Ola Larsmo (DN 20/5) att Region Uppsala inte förstår meningen med utbildning i kulturens yrkeshantverk. Bakgrunden är beslutet om omstarten av de estetiska utbildningarna på Wiks folkhögskola, men Larsmo landar helt fel och visar att han inte förstått hur viktig kulturen är för oss i Region Uppsala. 

Sedan urminnes tider är människan i grunden kreativ och vill uttrycka sig på olika sätt och ta del av andras perspektiv. Ja, ett samhälle utan ett kulturliv är fattigt. Musiken, konsten och litteraturens betydelse för vårt välbefinnande blir inte minst tydligt nu i coronapandemins spår: äldre som suttit isolerade på äldreboenden som får lyssna till musikkonsert på innergården från sina fönster är bara ett exempel på hur kulturen kan vara en avgörande ljusglimt i en i övrigt väldigt tung situation.

I detta arbete välkomnar jag en debatt om folkhögskolornas viktiga roll i Sverige

Som huvudman för kultur- och bildningsverksamheter har Region Uppsala ett arbetsgivaransvar. Det uppdraget har vi alltid tagit på största allvar, och så även nu. I dag ser vi tillbaka på en miljö på Wiks folkhögskola som varit kantad av konflikter som lett till psykisk ohälsa bland både personal och kursdeltagare och det är inte försvarbart. Här måste vi ta ett ansvar och skapa en folkhögskola som inte bara levererar hög kvalitet, som Larsmo framhåller, utan även är en hälsosam plats att leva och verka på. I detta arbete välkomnar jag en debatt om folkhögskolornas viktiga roll i Sverige, där många folkhögskolor kämpar med ekonomi och risk för förändringar.

Vi har från Region Uppsalas sida varit väldigt tydliga med att de estetiska kurserna vid Wiks folkhögskola kommer att komma tillbaka även om det är i andra former än i dag. Förändring är inget dåligt eller något att vara rädd för. Vår övertygelse och förhoppning är att den här omstarten kommer leda till en god bildningsmiljö där kreativitet och utveckling kan frodas på en plats där vi drivit folkhögskola i nära 100 år. De estetiska utbildningarna har en naturlig roll i Uppsalas kulturliv och nu påbörjas arbetet med att tillsammans utforma den bästa möjliga lösningen framåt. 

Kulturen är en viktig del av Uppsalas identitet

Om Ola Larsmo menar att vi i Region Uppsala inte förstår vikten av kultur och bildning så får det stå för honom. Vi jobbar vidare utifrån vår kulturplan för kultur i en nyskapande kunskapsregion. För oavsett vilken bild Larsmo försöker sätta av Region Uppsala är verkligheten den att kulturen är en viktig del av Uppsalas identitet, både nu och historiskt, och vårt arbete fortsätter med full kraft för invånarnas möjligheter till kultur och utveckling. 

Cecilia Linder (M)

Kulturnämndens ordförande, Region Uppsala

 

Svar direkt:

Här behövs inte insinueras någonting alls. De offentliga dokumenten kring Uppsalaregionens uppseendeväckande beslut att tvärt lägga ned alla sina kulturutbildningar ger en tydlig bild. Låt oss se på verkligheten.

Det stämmer inte, som Linder påstått, att det saknades ansökningar till de estetiska utbildningarna. Ur skolans eget dokument, daterat 25 maj: ”Alla linjer på Wiks Estetiska har ansökningar som gör det möjligt att starta upp linjerna inför läsåret 2020 – 2021.”

Sedan hänvisar Linder till konflikter på arbetsplatsen. Dessa tog sin början när dåvarande kulturdirektören Kajsa Ravin införde ett strikt schema för alla lärare: 8-17, allt annat gavs reprimander. Det tog inte hänsyn till sådant som repetitioner och litterära program. En extern konsult kallades in för att analysera konflikten och i rapporten läggs ansvaret på kulturdirektören och en oklar ledning. Ur rapporten, den 30/3 i år: ”I dag har skolan fått tillbaka sin arbetsro och alla anställda samverkar för att göra sitt bästa för deltagarna… Min uppfattning är att alla lärare jag lärt känna på Wik arbetar mycket och utför sitt arbete fantastiskt väl”.

Ingenstans i underlagen talas det om någon nystart av kulturutbildningarna, när eller hur

Det är en rapport Linder valt att begrava. Till tidningen ”Folkhögskolan” (25/5) säger hon om konsultens arbete: ”Hon har gjort saker som vi inte bett henne att jobba med. Så jag har faktiskt inte tagit någon större hänsyn till vad hon skriver.”

Skälen till nedläggningarna stämmer alltså inte. Den förklaring man finner sedan man läst alla dokument blir krass. I spåren på coronakrisen skjuter staten till medel för folkhögskolors ”allmänna linje”, som ger gymnasiekompetens, detta som arbetsmarknadsåtgärd. Kulturutbildningarna betalar regionen till stor del själv. Statsbidrag mot egenfinansierad utbildning? Go figure.

Ingenstans i underlagen talas det om någon nystart av kulturutbildningarna, när eller hur. Slutsatsen blir att man bara vill bli av med dessa kurser och sin personal, som nu går i förtidspension eller hotas av uppsägning. Välrenommerade kurser längs ned och kompetens skingras av prestigeskäl. Detta är det starkaste kulturpolitiska utspel Uppsala Region gjort på år och dag.

Ola Larsmo

Ämnen i artikeln

Utbildning
Uppsala
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt