Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-15 21:03

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/corona-19-forfattare-om-krisen-ar-en-rik-bok-om-pandemins-harjningar/

Bokrecensioner

”Corona – 19 författare om krisen” är en rik bok om pandemins härjningar

Bild 1 av 10 Elisabeth Åsbrink. Silvia Avallone, Abdellah Taïa och Arundhati Roy.
Foto: Emma Eriksson, Tomas Ohlsson, Roger Turesson.
Bild 2 av 10 Elisabeth Åsbrink.
Foto: Emma Eriksson
Bild 3 av 10 Jamaica Kincaid.
Foto: Fredrik Sandberg/TT, Fredrik Sandberg/TT, Fredrik Sandberg/TT, Fredrik Sandberg/TT
Bild 4 av 10 Abdellah Taïa.
Foto: Roger Turesson
Bild 5 av 10 Arundhati Roy.
Foto: Tomas Ohlsson
Bild 6 av 10 Åsne Seierstad.
Foto: Paul Hansen
Bild 7 av 10 Silvia Avallone.
Foto: Tomas Ohlsson
Bild 8 av 10 Olga Tokarczuk.
Foto: Martin Meissner
Bild 9 av 10 Zadie Smith.
Foto: Stewart Ferguson
Bild 10 av 10

En ny antologi samlar 19 texter om coronapandemin som namnkunniga författare skrivit för DN Kultur. Stefan Eklund tar del av en nyanserad, kritisk och djupt mänsklig bild av hur viruset slår mot samhällen världen över.

En pandemi har drabbat världen. Myndigheter och politiker ger oss råd och regler. Men vad kan litteraturen göra? Den kan, som alltid, göra mycket. Den hjälper oss att ställa de viktiga frågorna, de som får tanken att flyga, får oss att se mönster uppstå och försvinna, får oss att komma närmare livet i en tid när livet står på spel. 

Att litteraturen har en sådan uppgift i det offentliga samtalet blir uppenbart när man läser de 19 bidragen i ”Corona. 19 författare om krisen”.

Texterna, alla av namnkunniga författare, har publicerats i DN under våren. Boken är rik. Skönlitteratur av nobelprisklass blandas med journalistiska betraktelser på hög publicistisk nivå. Sammantaget ger de en nyanserad, kritisk och djupt mänsklig bild av pandemins härjningar i världen.

Spåren är många, jag följer två av dem extra uppmärksamt. Ett är det som handlar om Sveriges sätt att hantera krisen jämfört med andra länders. Den svenska tilliten till den myndighetsstyrning av experter som uppskattande skildras av Maciej Zaremba kontrasterar mot Ian McEwans tro på politikens förmåga att med ett demokratiskt mandat styra över experterna. McEwan skriver att ”vi begriper också att en regering har ett kollektivt ansvar. Vilken väg regeringen än väljer i den här krisen finns det risker. Och det är poängen – det är våra risker.”

Här ger några av de skönlitterära författarna djupt gripande bilder av ensamhet

Elisabeth Åsbrink ifrågasätter nämnda svenska tillit med sin text som har den talande titeln ”Coronakrisen visar att Sverige är ett fredsskadat land.” Hon pekar på att Danmark, Norge och Finland har reagerat med hårdare politisk styrning än Sverige, eftersom de är länder med andra världskrigets katastrofer i färskt och traumatiskt minne. Elisabeth Åsbrink undrar angående den svenska hållningen: ”Kan det vara så att vi använder ordet tillit när det i själva verket handlar om passivitet, åldersförakt eller lathet?”

Jag tror att det är en fråga som vi har anledning att återkomma till.

Ett annat spår är det existentiella, det som handlar om vår ensamhet i en tid av isolering. Vad händer med oss när den vardag vi är vana vid försvinner och en mer eller mindre anbefalld isolering får oss i sitt grepp? Här ger några av de skönlitterära författarna djupt gripande bilder av ensamhet. Mest fastnar jag för italienska Silvia Avallones svit av texter med rubriken ”Märker ni hur mycket ni saknar världen?”. Hon skriver om den längtan som uppstår i ett samhälle ”som gjort oss helt ovana vid att längta”, hur hon som alltid varit ointresserad av balkonger sedan epidemin bröt ut skulle ge vad som helst för att ha en liten balkong; ”känna luften omsluta mig. Kunna gå utomhus. Om så bara litegrann. Utanför hemmet.”

Jamaica Kincaids kompakt komplexa text är en enda lång mening, över fyra sidor, som ställer sig öga mot öga med döden; ”... jag lever i dödens tid, dödens tid är den tid då att vara levande är ett slags död, vi är döda, just nu för vi kan inte vara på de sätt som vi känner igen som sätten att vara levande på...”.

Zadie Smith slår hårt mot Donald Trumps egoistiska hantering av coronakrisen

Mer trösterik är Kerstin Ekmans hyllning till de ”hyggliga och lågmälda”. Hon ser hellre att sådana personer hanterar krisen före dem som står för de ”stora avgörelserna och omvälvningarna”. Niklas Rådströms avslutande uppmaning, när han efter en sjukdomsperiod som har placerat honom i en riskgrupp ser vårtecknen komma, är vacker och minnesvärd: ”Överallt liv. Överallt det levande. Var rädd om det, min vän”.

Allt får inte plats i denna recension men jag vill ändå nämna de politiska dimensionerna i texterna av Arundhati Roy, som tar oss med till klassamhället Indien i pandemins tid, och Richard Ford, som närmast uppgivet konstaterar att USA är ett land byggt med distansering som grund. Vi sköter oss själva, skriver Ford. ”Det är detta som somliga tror ska göra Amerika great again. Jag är inte en av dem.” Även Zadie Smith slår hårt mot Donald Trumps egoistiska hantering av coronakrisen och visar hur ett genomkommersialiserat samhälles klassklyftor blir ödesdigert uppenbara när en pandemi slår till.  

I några fall krockar texterna med varandra och öppnar för nya diskussioner. Som när Abdellah Taïas berättelse om ett möte, ”i en ocean av kärlek”, med en migrant i en tvättomat i Paris följs av Lena Anderssons karaktäristiskt krassa och rationellt liberala avfärdande av Taïas och andras ”känslostormar” och ”impressioner” när de hoppas på ett annat samhälle efter pandemin.

Den mycket värdiga Nobelpristagaren startar i det personliga

Den text som berör mig mest är dock den som inleder boken, Olga Tokarczuks ”Viruset påminner oss om att människor är sköra varelser.” Den mycket värdiga Nobelpristagaren startar i det personliga. Hon har inget ”isoleringstrauma”, hon är en socialt introvert person som trivs med ensamheten. Men när hon ser hur samhället stannar av, hur livsrytmen blir långsammare, undrar hon om vi inte egentligen ”har återvänt till livets normala rytm?” Kanske var det den där hektiska världen före viruset som var onormal?

Men Olga Tokarczuk ser också hur pandemin på ett olyckligt sätt rättfärdigar de stängda nationsgränserna. Rädslan för det främmande accelererar. Ojämlikheter uppenbaras. Några har råd att fly, andra måste arbeta med risk för sina liv. Som en gammaltestamentlig profet avslutar hon: 

”Framför våra ögon upplöses som rök civilisationens paradigm, som har format oss under de senaste tvåhundra åren: att vi är skapelsens herrar, att vi kan göra allt och att världen tillhör oss.

Det kommer nya tider.”

Domedagsprofetia? Nej, men en insikt om att det sköra människolivets villkor snabbt kan förändras. När det sker, som nu, söker politiker och myndigheter svar och lösningar. Frågorna ställs av litteraturen. Lyssna på den.

Läs fler bokrecensioner och följ DN:s rapportering om det nya coronaviruset. 

Ämnen i artikeln

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt