Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Kultur

Därför är fotbollsstjärnornas hjärnor annorlunda

Johan Cruyff sade ”fotboll är ett spel som spelas med hjärnan”. Här fintar han den tyske försvararen Berti Vogts.
Johan Cruyff sade ”fotboll är ett spel som spelas med hjärnan”. Här fintar han den tyske försvararen Berti Vogts. Foto: Colorsport/REX

Vad skiljer fotbollsstjärnornas hjärnor från andras? Inför årets fotbolls-VM har två hjärnforskare tillsammans med DN:s Thomas Lerner skrivit en bok om hur elitidrottare har en särskild sorts intelligens som gör dem framgångsrika på planen.

Den 19 juni 1974 möts Sverige och Holland i en VM-match som ska bli klassisk. Främst tack vare holländaren Johan Cruyff. Han får bollen utanför svenska straffområdet och måttar för att slå en passning hemåt. I stället för han bollen bakom sig i en fint med högerfotens bredsida. Svenske försvararen Jan Olsson blir så förbryllad att han bokstavligen slår knut på sig för att försöka avbryta sin egen löpning i den tänkta bollbanan.

Johan Cruyff var ett spelgeni som sa att ”fotboll är ett spel som spelas med hjärnan”. Vetenskapen ger honom mer rätt än han kanske anade.

Läs mer: Så tränar du dina barn på bästa sätt 

Händelsen med Cruyff-finten finns detaljerat illustrerad i nya boken ”Hjärnboll”, komplett med sprängskisser av vad som sker i hjärnan hos den som går på finten. Boken är skriven av hjärnforskarna Torbjörn Vestberg och Predrag Petrovic och DN-skribenten Thomas Lerner. Det är en intressant bit i pusslet om fotbollsspelets mekanismer och handlar om det Cruyff pratade om, hjärnfunktionernas betydelse för idrottsmän – som man slarvigt kan kalla ”spelintelligens”. Den skiljer sig från hur vi mäter ”vanlig” intelligens. 

I forskarvärlden kallar man det ”exekutiva funktioner”, något som har testats sedan 1930-talet, förklarar Thomas Lerner. 

DN-skribenten Thomas Lerner har skrivit boken ”Hjärnboll” tillsammans med hjärnforskarna Torbjörn Vestberg och Predrag Petrovic.
DN-skribenten Thomas Lerner har skrivit boken ”Hjärnboll” tillsammans med hjärnforskarna Torbjörn Vestberg och Predrag Petrovic. Foto: Roger Turesson

– I boken jämför vi att gå över gatan med att spela fotboll: all information man tar in, bearbetar, förutser konsekvenserna av och tar beslut utifrån. Hos fotbollsspelare på elitnivå är de här funktionerna mycket starkare än hos oss vanliga dödliga. Spelare som Xavi och Andrés Iniesta, som forskarna testat, har exekutiva förmågor på en nivå som bara hittas hos närmare var tusende person, säger han.

Att inte befinna sig där bollen är, utan där den kommer att vara. Att förutse framtiden på planen. De är exempel där exekutiva förmågor spelar in, förtydligar Lerner och räknar vidare: snabb tillförlitlighet i realtid, snabbt fokus, god uppmärksamhet, förmågan att inhibera, alltså att avbryta ett negativt beteende.

Inom intelligensforskning pratar man om Flynneffekten, som visar att vi enligt iq-testerna blir smartare med generationerna: varje årtionde ökar iq-resultaten i snitt med tre poäng. Frågan är om detsamma gäller för fotbollsspelare: har en nutida stjärna som Messi högre spelintelligens än en 70-talsstjärna som George Best?

Det är mycket möjligt att Gunnar Nordahl skulle spela lika bra boll i vår tid

– Det håller man på att forska på nu, och kan jämföra data för tio år tillbaka, så det kommer nog svar på det. Sedan finns det ju mycket i spelet som förändrats över tid: tempo, spelsystem, och så vidare. Det är mycket möjligt att Gunnar Nordahl skulle spela lika bra boll i vår tid.

Men om vi pratar nutidens spelare, kan man jämföra värden? Är Zlatan mer spelintelligent än Messi?

– Det går att göra, men det säger inte allt. Toppspelare kan kompensera för brister i de exekutiva förmågorna. Iniesta har i mätningar visat sig ta in som en genomsnittsperson av sin omgivning,  men är enormt kreativ med vad han gör av det, medan Xavi har en bättre avsökningsförmåga. Därför kompletterade de varandra bra i Barcelonas klubblag.

Apropå kompensation, kan äldre spelare väga upp sviktande fysik med intelligens?

– Ja, jag tänker på Stanley Matthews som spelade i engelska landslaget vid 42 och slutade ligakarriären vid 50; han höll i 30 år på toppnivå och han blev ju inte snabbare med åren. Om man fallerar i tekniken eller styrkan men har kvar sin exekutiva förmåga kan man använda den på ett annat sätt: man tittar sig omkring, gör inte den där livsfarliga dribblingen. Man kan även ändra position, kanske spela som försvarare. 

Går det att träna upp spelintelligens?

– För tio år sedan trodde man den gick att förbättra med träning. I dag är man desto mer osäker. Man kan träna upp sitt arbetsminne på en app men då blir man bra på appen, om det går att överföra är oklart. Å andra sidan: är du på absolut toppnivå kan en marginell förändring göra att du hamnar över alla andra. Men går du från tjugo till tjugofem procent kommer du ändå aldrig komma upp i Ronaldonivå.

Framgångsrika spelare som Franz Beckenbauer, Zinedine Zidane och Johan Cruyff har gjort succéer som tränare. Kan även tränare med blygsamma spelerfarenheter ha hög spelintelligens?

– Som tränare satsade Cruyff mycket på teknik och tekniska övningar, men syftet var att utveckla spelarnas kognitiva förmåga. Landslagets tränare Janne Andersson har inte spelat på högre nivå, men har man känsla för det behöver man inte ha varit elitspelare själv. Andersson satsar mycket träning på matchliknande situationer – forskning har visat att hjärnan sorterar upplevelser i olika fack, så att när samma situation uppstår igen plockar man fram den minnesbilden och agerar utifrån den. Då måste man ha många matchbilder i hjärnans bibliotek.

Även väldigt erfarna och duktiga spelare kan begå fatala misstag på planen. Borde inte de vara smartare än att ta de riskerna?

– Om två topplag möts brukar kommentatorn säga att det lag som gör minst antal misstag vinner, för spelar du på en sådan nivå måste du prestera över max, vilket ökar risken för missar. Du tvingas chansa ibland. 

Kan du nämna ett särskilt ögonblick som kännetecknar spelintelligens?

– Ta Ola Toivonens mål mot Frankrike i fjol, när han sköt från halva planen. Han var jättetrött men observerade ändå att ”bollen kommer mot mig, målvakten är långt ute, ska jag ta emot bollen?” – allt i beslutskedjan sker på millisekunder. Då krävs god spelintelligens, kombinerad med teknisk skicklighet, så klart.

Tyskland tippas som vanligt vinna årets VM. Har det med spelintelligens att göra, kan man tala om en kollektiv spelintelligens?

– Man kan prata om en kollektiv exekutiv förmåga i hur tränaren sätter ihop ett lag utifrån hur denne identifierar olika sorters spelintelligens. Tyskarna är ju väldigt välorganiserade och strukturerade. Alla har sin roll utifrån sina kvaliteter, och bygget gör att man kan kompensera för de brister som finns.

Thomas Lerner brukar jämföra fotboll med andra konstformer - som musik, opera, cirkus, teater eller måleri. De verkar alla inom sina givna former och regler, tills någon eller några bryter mot dessa, säger han. 

– Typ impressionisterna inom konsten, Cirkus Cirkör som förnyade cirkusen, blusen och rocken som för evigt påverkade musikgenren ... även inom fotbollen har en förnyelse skett. Nya spelsystem, statistik, gruppdynamik och mental träning är några exempel. Kanske kan forskningen om exekutiva funktioner och spelintelligens bidra till fotbollens utveckling framöver. Vi får se.

Läs också: Det händer med hjärnan när vi läser

Läs också: Så påverkas barns hjärnor av att vara uppkopplade

3 spelintelligenta fotbollsstjärnor

Gary Lineker, England

Den engelske toppforwarden och målspottaren är känd för att alltid varit på rätt plats vid rätt tillfälle – och snabbt slå till. ”Kanske hade han exekutiva funktoner som var särskilt lämpliga för en målgörare”, säger Janne Andersson i boken.

 

Maren Meinert, Tyskland

Meinert spelade under Pia Sundhage i amerikanska laget Boston Breakers. I boken beskriver Sundhage henne som ”Jag kunde i en speciell situation tänka att hon hade tre tänkbara alternativ – men så kom hon på ett fjärde, helt nytt alternativ.”

 

Gerd Müller, Tyskland

Målskytten Müller, även känd som ”Der Bomber”, hade bra avsökningsförmåga, kognitiv flexibilitet och var hyfsat kreativ. Det gör att han än i dag innehar målrekordet i tyska fotbollsligan.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.