Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Kultur

De jagar porrbotarna på Twitter

Marcin de Kaminski, rättsociolog och nätforskare.
Marcin de Kaminski, rättsociolog och nätforskare. Foto: Nicklas Thegerström/Arkiv.

Har okända profiler med bilder på lättklädda kvinnor interagerat med dig på Twitter de senaste dagarna? Risken är stor att du då drabbats av så kallade porrbotar. Vem eller vilka som ligger bakom svärmen är okänt – men en bred kartläggning har nu startats.

Porrbotar har genom åren varit ett återkommande fenomen på sociala plattformar, inte minst på Twitter. De falska profilerna utger sig ofta för att tillhöra unga kvinnor, vars profilbilder är lättklädda och inte sällan tagna från andra platser på nätet. Samtidigt är informationen om profilerna ringa och består i första hand av länkar som via klick leder vidare till porr- eller dejtingsajter. 

Den senaste veckan har allt fler svenska Twitteranvändare beskrivit att en ökande mängd porrbotar interagerat med dem, antingen genom att följa deras konton eller retweeta eller gillamarkera deras inlägg. Svärmen av porrbotar har föranlett starka reaktioner och flera populära twittrare, däribland en rad välkända journalister, har för att motverka problemet låst eller begränsat åtkomsten till sina konton. 

Med anledning av händelserna har en kartläggning av porrbotarna startats. Bakom initiativet – som går under namnet #botjakten – står bland andra Marcin de Kaminski, tidigare nätforskare som tillsammans med en grupp av forskare, arkivarier och datajournalister, granskar de falska profilerna.

– Vi har sett att många svenska Twitteranvändare under de första veckorna i år blivit överhopade av kontaktförsök från vad som tycks vara porrbotar. Vi hoppas förstå dels vad som ligger bakom botarna, dels vad som går att göra åt dem, skriver Marcin de Kaminski i ett mejl till DN.

I projektbeskrivningen skriver gruppen bakom #botjakten att antalet okända porrbot-profiler är i det närmaste oändligt, och att det därför finns behov av analyser för att förstå de bakomliggande orsakerna till spridningen. Twitteranvändare har i dagarna själva getts möjlighet att rapportera till gruppen om och på vilket sätt de okända profilerna har interagerat med dem. 

Utifrån insamlade data, skriver gruppen, vill man skapa möjligheter att analysera porrbotarnas beteendemönster på nätet samt få en bild över omfattningen av problemet. Enligt de första resultaten är många av de länkar som kopplats till profilerna unika. Samtliga leder vidare till två sajter med sexuellt innehåll, skriver gruppen.

Vilka förhoppningar har ni att kunna hitta vem/vilka som ligger bakom?

– Det är svårt att säga, vi har gått in i det här med ett öppet sinne. Det vore förstås rafflande om det här var en koordinerad aktivitet från någon ljusskygg aktör, men det är minst lika troligt att det helt enkelt är en ny taktik för det spam vi blivit vana att se på såväl Twitter som i mejl. Det viktigaste med det här arbetet är att vi vill lära oss och andra om hur vi bäst upprätthåller ett gott samtal på Twitter, i stället för att behöva hantera störande porrbotar, skriver Marcin de Kaminski.

En stor del av de porrbotar som interagerat med svenska användare, och som hittills undersökts, registrerades för flera år sedan, framför allt år 2011, skriver gruppen. En hypotes är att vissa profilerna egentligen tillhör äkta profiler som tidigare har blivit hackade, medan andra är skapade bara för att verka som botar. 

2016 rapporterade tekniksajten Motherboard om en undersökning från säkerhetsföretagen Symantec. Den visade att minst 2.500 Twitteranvändare, däribland kända musiker och journalister, fått sina konton hackade och att kontona sedan ersatts av porrbotar. Profilbilderna och beskrivningen byttes ut, samtidigt som profilerna började länka till sajter med sexuellt innehåll. 

Gruppen bakom #botjakten uppger att de första resultaten tyder på att profilbilderna som används på botarna i första hand är stulna och föreställer ett mindre antal porrskådespelare – men dessa personer har högst troligen ingenting att göra med botarnas aktivitet på Twitter.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.