Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-21 09:47

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/deckarboomen-ger-okad-svensk-bokexport-men-magsarsskolan-lockar-inte/

Kultur

Deckarboomen ger ökad svensk bokexport men ”magsårsskolan” lockar inte

Foto: Tomas Ohlsson

Det går bättre än någonsin för den svenska litteraturexporten. Deckare och barnböcker om miljö och hållbarhet är eftertraktade, men deppiga män går inte längre hem.

Utlandsexporten av svensk litteratur ökar och i fjol inbringade svenska böcker nära 340 miljoner kronor, visar en rapport från Svenska förläggareföreningen. Deckare och barnlitteratur tillhör våra mest populära genrer. Även hållbarhet och miljöfrågor är attraktiva ämnen för utländska förläggare.

Siffrorna avser försäljning av översättningsrättigheter och baseras på en enkätundersökning med 22 litterära agenturer. Enligt Svenska Förläggareföreningen täcker statistiken uppskattningsvis 95 procent av all utlandsförsäljning av svensk litteratur.

Rapporten är den första i sitt slag vilket gör historiska jämförelser något svårbedömda, enligt undersökningens författare Andreas Hedberg, doktor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet.

– För tio år sedan uppskattade Förläggareföreningen att svensk bokexport drog in 122 miljoner kronor. Dagens siffra är nästan tre gånger så stor, med brasklappen att den förra undersökningen inte räknade med inkomsterna från fristående agenturer, säger han.

Att svensk litteraturexport ökar går dock att belägga med andra mått. Statistik från 00-talets andra hälft, jämfört med perioden 2014–2018, visar att de 20 mest översatta författarskapen ökat sina utgåvor med 155 procent. Framgången beror, enligt Hedberg, till stor del på den så kallade deckarboomen. 

– Sverige har visserligen haft en lång tradition av framgångsrika kriminalböcker, med Sjöwall/Wahlöö på 60- och 70-talen och Liza Marklund på 90-talet. Men internationellt exploderade försäljningen när Stieg Larssons Millenniumböcker började översättas under andra halvan av 00-talet, och vi lever fortfarande i kölvattnet av den succén, säger Andreas Hedberg.

I framlidne Stieg Larssons fotspår gick Camilla Läckberg, Lars Kepler och David Lagercrantz, som alla placerade sig bland Sveriges fem mest översatta författarskap 2014–2018. Högst på listan hamnade dock Astrid Lindgren, följd av Martin Widmark som står bakom bland annat LasseMaja-böckerna. Svensk bokexport bärs alltså på axlarna av kriminal- och spänningslitteratur – och barnböcker.

– Astrid Lindgren är i dag översatt till hela 91 språk och är ohotad etta som landets mest översatta författare. Tittar man rent genremässigt på topp 20-listan är det dock ganska jämnt mellan deckare och barnböcker, säger Andreas Hedberg.

Det senaste decenniets internationella intresse för Lisbeth Salander och Fjällbackamorden har skett på bekostnad av kanoniserad litteratur, som i vardagligt språkbruk ofta benämns som ”högstatuslitteratur”. Går man tillbaka till femårsperioden 1965–1969 tillhörde August Strindberg, Pär Lagerkvist och Selma Lagerlöf några av landets mest översatta författare. Skiftet från Lagerlöf till Läckberg hänger, enligt Andreas Hedberg, samman med den svenska förlagsbranschens utveckling sedan 1980-talet.

– Det skapades mer av en bästsäljarkultur som fokuserade mer på säljbarhet än status. På översättningsmarknaden tog man mer hänsyn till kundens önskemål medan man på 60-talet fokuserade mer på att få ut sina bästa böcker. Förändringen bygger förstås på många samverkande faktorer men att en kommersialisering skedde är tydligt, säger han.

Sverige har i dag en stark position i världen när det gäller litteratur. Till grund för det ligger, enligt rapporten, den barn- och ungdomslitteratur som fick sitt internationella genombrott under 1970-talet. Andreas Hedberg menar att framgången även har ekonomiska och geografiska orsaker.

– Till stor del bygger det på att Sverige är ett rikt land med stark ekonomi, men vår position i Europa är också viktig. Europa har historiskt varit världens litterära centrum och är kanske fortfarande det. Sveriges långa historia av kulturella kontakter med till exempel Frankrike och Tyskland, som är starka litterära miljöer, har bidragit till resultaten, säger han.

Vad som krävs för att bibehålla det internationella intresset är inte helt enkelt att säga, menar Andreas Hedberg.

– Efterfrågan går i vågor och de som köper in litteratur vill ständigt ha nya färska ämnen. Just nu är många inköpare intresserade av böcker om miljö och hållbarhet. Där ligger svenska barnböcker fortsatt bra till. Många ser i dem skildringar av naturen och en oskyldig tillvaro utanför den moderna storstaden.

Något som däremot inte väntas gå hem i framtiden är historier med ensamma män i centrum.

– Den ensamma och självbespeglande mannen verkar intressera färre. Samma sak med ”magsårsskolan”, alltså deckare med deprimerade medelålders män i centrum. Jämställdhet är något som uppskattas i svenska böcker, och det skulle man nog kunna kapitalisera på ännu mer, säger Andreas Hedberg.