Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur

”Elvaåringar ska inte behöva fatta beslut om att hantera näthatet”

Elza Dunkels har forskat om barn och internet. Hon har tre punkter att ta fasta på vid konflikter på nätet: 1) Att alla har rätt att skydda sig själva, 2) att alla ska hjälpas åt att inte bidra till hatet och 3) att alla har en skyldighet att stötta andra.
Elza Dunkels har forskat om barn och internet. Hon har tre punkter att ta fasta på vid konflikter på nätet: 1) Att alla har rätt att skydda sig själva, 2) att alla ska hjälpas åt att inte bidra till hatet och 3) att alla har en skyldighet att stötta andra. Foto: Roger Turesson

Bråket på Youtube, som DN skrev om i torsdags, har väckt starka reaktioner. Nu kräver forskare och åklagare att rättssamhälle, föräldrar och skola tar större ansvar för att motverka den aggressiva stämningen.

DN publicerade förra veckan en längre artikel om hatet bland barn och unga på Youtube. Den hårda tonen har växt fram i takt med att allt fler kanaler, vars fokus ligger på att kommentera andra användare, har startats på videoplattformen.

Läs mer: Barn sprider hat i stort drama på Youtube

En förälder, som med hänsyn till sitt barns säkerhet vill vara anonym, berättar att barnet blev utpekat i en kommenterande video. Klippet följdes av starka reaktioner från okända: Barnet fick ta emot dödshot och blev påhoppad på stan. Vid flera tillfällen utsattes familjens hus för skadegörelse.

Efter DN:s artikel initierade youtubaren Therese Lindgren en diskussion på sitt Twitterkonto. Kommentarerna visar på de polariserade åsikter som finns rörande frågor om var gränsen går för vad som kan sägas, och vilket ansvar videoskaparna har för hur deras följare agerar.

Therese Lindgren skriver själv på Twitter: ”Jag tror att man ska ta ett kliv tillbaka och se på fenomenet som helhet. Vad den här typen av video, språk, attityd och inställning ger för signaler. Jag tycker att vi alla har ett kollektivt ansvar för den yngre generationen”.

Elza Dunkels, docent vid Umeå universitet, har länge forskat om barn och internet och släppte i fjol boken ”Näthat, nätkärlek och nätmobbning”. Hennes analys är att grunden till hatiska reaktioner ligger i destruktiva normer kring hur man får vara och vem som får finnas.

– Mycket av hatet är rasistiskt, sexistiskt, funkfobiskt och transfobiskt, från personer som har en bild av att man ska en högfungerande kropp, vara man och ha vit hud. Arbetet mot hat och diskriminering blir därför något annat än bara uppfostran och straff, det handlar också om ett långsiktigt förebyggande och främjande arbete för att skapa en miljö och kultur där alla ska få vara och finnas precis som de är, säger Elza Dunkels.

Påhopp på nätet kommer alltid att beröra mottagaren på olika sätt, påpekar Dunkels, som menar att generella och övergripande lösningar saknas.

– Vi letar ofta efter den enkla lösningen och hoppas att det ska lösa sig om bara barnet håller sig borta eller genom förbud. Men lösningen kommer att se olika ut för olika personer. För vissa kommer hatet att rinna av snabbt, för andra kommer det vara otäckt under lång tid, säger Elza Dunkels.

Unga måste få hjälp av vuxna att förstå det omoraliska och potentiellt brottsliga i att skriva hat och hot mot andra personer.

Hon lägger fram tre punkter att ta fasta på: 1) Att alla har rätt att skydda sig själva, 2) att alla ska hjälpas åt att inte bidra till hatet och 3) att alla har en skyldighet att stötta andra.

– En ung människa för inte sitt eget krig. Vi ska inte låta elvaåringar på egen hand fatta livsavgörande beslut om hur de ska hantera hatet. Väldigt många barn är i dag utlämnade åt sig själva och sina jämnåriga, säger Elza Dunkels.

Den hårda tonen har blivit en normaliserad del av nätkulturen bland barn och unga, menar Nina Rung, kriminolog och barnrättsexpert. Hennes bild är att rättssamhället, skolan och föräldrar brustit i förståelse över hur allvarliga reaktionerna på nätet kan vara.

– Unga måste få hjälp av vuxna att förstå det omoraliska och potentiellt brottsliga i att skriva hat och hot mot andra personer. Vi ligger långt efter och presenterar egentligen åtgärder femton år för sent, säger Nina Rung.

Hon tror att aktuella förslag på ny lagstiftning gällande olaga integritetsintrång, och moderniserade straffbestämmelser för olaga hot, ofredande och förolämpning på nätet kommer att höja tröskeln vad unga anser rimligt att skriva.

– Vi kan inte ha den här typen av parallellt universum där det är okej att göra vad som helst, säger Nina Rung.

Polis och åklagare har pekat på svårigheterna att utreda brott som begås på nätet, delvis eftersom lagrad information i många fall är svåråtkomlig eller kräver internationellt samarbete. EU-domstolens utslag från i vintras, som innebar att teleoperatörerna inte längre behöver masslagra kundernas trafikuppgifter, har komplicerat situationen ytterligare, menar åklagare Alexandra Bopp, som utreder brott mot barn på Citykammaren i Stockholm.

– Vissa företag kan i enskilda fall hjälpa till med lagrad information, men det är ett trögt system. Vi är i de allra flesta fall beroende av hjälp från företagen eftersom man sällan vet vem som är avsändaren på nätet, säger Alexandra Bopp och tillägger:

– Situationen för barn och unga är jätteallvarlig. Vi har haft en period med en föräldrageneration som inte varit uppvuxen med internet, och som inte förstått att barnen inte ser någon skillnad mellan det verkliga livet och livet online. Bland de som växer upp nu finns inte den skillnaden i lika stor utsträckning.

Friends rapport. Näthat bland barn och unga

Organisationen Friends nätrapport, som genomförts de senaste fem åren, visar att var tredje ung person mellan 10 och 16 år utsatts för kränkningar på nätet det senaste året.

Fler än hälften, 54 procent, har sett vuxna bete sig illa mot andra vuxna på nätet. Bland 16-åringarna har 8 av 10 sett vuxna bete sig illa på nätet.

Nära tio procent av de unga har utsatts för mobbning på nätet under det senaste året.

18 procent av tjejerna mellan 10 och 16 år har utsatts för sexuella trakasserier på nätet under det senaste året.

Rapporten bygger på intervjuer med 1001 barn och unga.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.