Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur

En nagel i ögat på Vladimir Putin

På varje nytt hotellrum fotograferar sig Marsha Gessen i spegeln på rummet. Alla bilder läggs upp på Facebook.
På varje nytt hotellrum fotograferar sig Marsha Gessen i spegeln på rummet. Alla bilder läggs upp på Facebook. Foto: Lotta Härdelin

Den ryska journalisten Masha Gessen gav sina svenska kolleger ett råd på Stora journalistprisets gala i går kväll: Sluta behandla Vladimir Putin som en respektabel statsman. Själv anklagar hon sin president för mord.

När DN träffade Gessen i Moskva i vintras stod Putin i begrepp att väljas till president för tredje gången. Hennes bok ”Mannen utan ansikte”, en förödande kritik av Rysslands starke man, var på väg ut till bokhandelsdiskar i USA, Storbritannien och Sverige. I månadsmagasinet DN Världen publicerade vi ett kapitel – just det där Putin pekas ut som ansvarig för mord på politiska motståndare.

Masha Gessen erkände att hon var rädd och berättade att hon hade drömt att Putins folk ville mörda henne. Samtidigt bubblade hon av framtidstro och var upprymd över den rörelse som fick hundratusentals Moskvabor att protestera på gatorna.

Drygt ett halvår senare är hon inte längre särskilt orolig för sin egen säkerhet – ”att vara känd utomlands fungerar lite som en försäkring” – men mer bekymrad för sitt lands framtid.

– Stämningen var bättre när vi träffades sist. Den politiska situationen har förändrats. Men ändå: jag tror att Putin är på väg bort. Exakt hur det kommer att ske vet vi inte, men jag tror att det kommer att hända inom ett år eller två.

Inte så många delar den åsikten. Putin visar inga tecken på att vilja lämna Kreml, och protesterna som gjorde Gessen så upprymd i vintras har ebbat ut. Demonstrationer som kunde samla 200 000 vanliga Moskvabor drar nu ofta bara ett par tusen, och det är ofta ”de vanliga ansiktena” man ser, intellektuella av Gessens egen typ som är vana att protestera.

– Visst har rörelsen förlorat fart. Men jämfört med för två år sedan är det ännu något stort som har hänt, säger Gessen och börjar klottra på ett papper: en brant uppåtstigande linje som sedan sjunker, för att till sist plana ut – hennes poäng är att motståndet mot Putin nu har nått en stabil nivå.

Sant är att protesterna numera är mindre till sin omfattning men mer specifika. Mest uppmärksamhet under det gångna halvåret har Pussy Riot fått, den kvinnliga performancegruppen som uppträdde i Frälsarkatedralen i Moskva och som i augusti dömdes till fängelse för ”huliganism”. Masha Gessen menar att Pussy Riots betydelse knappast kan överskattas.

– Först och främst påverkade de den allmänna opinionen i väst. Där kan man säga att de gjorde för Putins Ryssland vad Solzjenitsyn gjorde för Sovjetunionen. De fäste uppmärksamheten vid en rättegång som i princip var en häxprocess. Folk som inte brydde sig om Ryssland har nu en tydlig uppfattning om Putinregimen, säger hon.

Gessen är ganska kritisk mot hur medier i väst behandlar Putinregimen. Det är för snällt, för mycket silkeshandskar.

– Visst, det har skett en förbättring de senaste åren. Men ska jag ge er ett råd så är det att behandla honom som en diktator, precis som när ni skriver om Lukasjenkos Vitryssland. Det handlar inte om en respektabel statsman, säger hon.

Det är i det perspektivet hon kan jämföra ett 45 sekunder långt dansnummer med den Nobelprisbelönade ”Gulag-arkepelagen” – som en ögonöppnare.

– I den bemärkelsen är deras framträdande ett stort konstverk. De skapade något som fick folk att ompröva sina åsikter.

Det må så vara. Men inom Ryssland anser många att Pussy Riot snarast bidrog till att cementera klyftan mellan storstädernas västinriktade, moderna elit, och de miljoner landsortsryssar som identifierar sig med både Putin och ortodoxa kyrkan. Sådana resonemang ger Gessen dock inte mycket för.

– Det handlar om att välja. Folk får bestämma sig för om de vill tillhöra ett medeltida samhälle eller ett modernt.

I ett nytt efterord till en kommande upplaga av ”Mannen utan ansikte” skriver Gessen om tiden efter Putins återval ur ett personligt perspektiv. I centrum är den osannolika historien om hur hon i september i år för första gången mötte presidenten. ”Jag hade lagt åratal på att studera denne man, lusläst allt han någonsin sagt, spolat fram och tillbaka över hans hånleenden och grimaser – och aldrig fysiskt befunnit mig på samma plats som honom”, skriver hon.

Anledningen till mötet var att Putin ville återinsätta Gessen som chefredaktör för en populärvetenskaplig tidskrift, ett jobb hon fått sparken från sedan hon vägrat skriva om presidentens flygtur tillsammans med sibiriska snötranor.

Vi har talat om detta möte förr och hon har beskrivit sina intryck av Putin som ”totalt okarismatisk, som en byråkrat på mellannivå”. Hon har hävdat att hon är övertygad om att presidenten inte vet vem hon är och inte känner till hennes bok – något många andra ifrågasätter.

– Jag är fortfarande säker på att han inte känner till mig. Han är inte direkt någon diskret man, om han vet något håller han inte det för sig själv, säger Gessen.

Men var det inget hos honom som överraskade dig?

– Nja, jag hade kanske väntat mig att bli charmerad eller åtminstone berörd. Många som har träffat honom säger att de har blivit det. Om någon personlig kontakt hade uppstått hade jag kunnat fråga om en intervju. Men det blev inget.

Hedersgäst i Stockholm

Masha Gessen är journalist och författare, i Sverige mest känd för ”Mannen utan ansikte”, en skarp vidräkning över Vladimir Putins år som Rysslands ledare. I boken anklagas Putin bland annat för att ligga bakom mord på sina politiska motståndare.

Gessen växte upp i Moskva och i USA. Hon har medverkat i amerikanska tidskrifter som Slate och Vanity Fair, men är sedan några år verksam i hemlandet, sedan ett par månader som chef för ryska Radio Svoboda, en radiostation och nyhetssajt som finansieras av USA-kongressen.

I går, torsdag, var Gessen hedersgäst när Stora journalistpriset delades ut i Stockholm.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.