Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Film

Ann Heberlein: Att så många älskar ”Hunger­spelen” bådar gott för fram­tiden

Den 23 mars har filmatiseringen av Suzanne Collins dundersuccé ”Hungerspelen” världspremiär. Collins dystopiska framtidsskildring vänder sig till så kallade unga vuxna, alltså samma skara som läser och älskar ”Twilight” och kanske också ”Harry Potter”.

Collins trilogi – förutom ”Hungerspelen” också ”Fatta eld” och ”Revolt” – är en betydligt mörkare historia än både Meyers och Rowlings böcker. Det är kamp mellan ont och gott, vänskap och kärlek med komplikationer och en del magiska inslag, men i ”Hungerspelen” är det framför allt teknologin, korrupta system och en cynisk människosyn som är fienden, ungefär som i Kazuo Ishiguros ”Never let me go” och spel som ”Fallout” och ”Bioschock”.

Dystopierna avslöjar något om vår syn på framtiden – inte minst det faktum att dystopierna är betydligt fler än utopierna, kanske, som etikern Hans Jonas hävdar, för att de utopier (läs kommunism) som realiserats visat sig vara mind­re paradisiska.

Särskilt många utopiska skildringar har inte skrivits sedan Platon beskrev sitt idealsamhälle i ”Staten”. Inte ens Thomas Mores ”Utopia” går att förstå som utopisk i bemärkelsen ett positivt framtidsscenario. More levererar i själva verket en besk kritik mot det då rådande brittiska samhället.

”Hungerspelen” ger också uttryck för en skarp samhällskritik. I landet Panem lever majoriteten av befolkningen i armod, instängda i tolv olika distrikt med funktionen att producera mat och varor till människorna i huvudstaden. Huvudstadsmänniskorna hänger sig åt besinningslös konsumtion, ytligheter och frosseri.

I de årligt återkommande ”Hungerspelen”, som direktsänds i tv över hela Panem offras slumpvis utvalda ungdomar från de tolv distrikten, för att underhålla men också för att skrämma människor till lydnad.

Dystopierna har en etisk funktion. De manar till reflektion över vår samtid. Att så många älskar Collins böcker tolkar jag som ett gott tecken för framtiden, en protest mot ytlighet, kommersialisering och exploatering, ett frö till en annan och bättre värld.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.