Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Film

Flera parter vägrar skriva på nytt avtalsförslag

Ett nytt svenskt filmavtal har presenterats. Ett avtal där Bredbandsbolagen har uteslutits. Men en av de tyngsta parterna, film- och tv-producenterna, tänker inte skriva på det avtalsförslag som blev färdigt i går.

Sveriges film- och tv-producenter ställer sig inte bakom det ännu hemliga avtal för svensk film som blev klart i går.

– Vi ser inga förbättringar för svensk film i det förslag som presenteras. Förslaget innebär tvärtom mindre pengar, sannolikt färre avtalsparter och tar inte höjd för teknikutvecklingen och internationaliseringen av branschen, säger Björn Rosengren, ordförande i Film och tv-producenterna.

Det är inte bara Film- och tv-producenterna, som tillhör de tyngsta parterna i det nuvarande avtalet, som tänker säga nej, Även regionala filmcentrum, som Film i Väst, tänker inte heller skriva under.

Det blir heller inget av den breddade samverkan som regeringens direktiv föreskriver. De som var ämnade att förnya det gamla och uttjänta avtalet, de tre bredbandsjättarna Telia, Telenor och Comhem, fick strax före avtalspresentationen beskedet att de inte längre var välkomna vid förhandlingsbordet.

– Det är olyckligt, men uppenbarligen är oron för vad en förändring kan innebära stor hos det nuvarande avtalets parter. Jag ser dock ingen dramatik i detta, tiden verkar för att vi så småningom får en flexibel fönsterpolitik, säger Stefan Trampus, chef för Telias bredbandstjänster.

Knäckfrågan har varit hur nätpirater ska stoppas.

– Vi har haft svårt att hitta fram i piracy-diskussionen, och jag har förståelse för att bredbandsoperatörerna inte vill agera poliser, säger Lennart Foss, regeringens utsedde chefsförhandlare.

Samma förståelse inbegriper knappast de starkaste parterna i det nuvarande avtalet som även är de största bidragsgivarna, bland dem biografägarna. Bredbandsoperatörerna har dock hela tiden sagt att de varken vill eller kan leka poliser. Två färska EU-domar stöder den linjen. I förra veckan fastställde EU-domstolen att den belgiska bredbandsleverantören Scarlet inte kan tvingas filtrera eller blockera kundtrafiken. Det andra beskedet från EU gäller den svenska operatören Ephone, där generaladvokaten kräver att kundinformationen ska vara lagrad i syfte att lämnas ut, annars får utlämning inte ske.

– Vi kan inte agera mot våra kunder. Rättsläget är för oklart. Det visar inte minst de två domsluten från EU. Men vi bidrar gärna preventivt för att stoppa pirater. Det kan göras genom kraftfulla insatser som talar om vad man får och inte får göra på nätet. Och vi kan uppmuntra lagliga filmalternativ på nätet, säger Stefan Trampus..

Det ser ut som att en variant av dagens avtal blir kvar, om det blir något alls. I dag kan det betecknas som ett bioavtal, eftersom biofilm prioriteras för stöd. Ändå ser varje svensk drygt mest film på dvd, i tv eller på nätet. Bara två av 50 sedda filmer per år ses på bio.

Det betyder också att svensk film inte kommer att tillföras de 100 miljoner som behövs för att svensk film ska kunna utvecklas såsom filmbranschen efterlyst. Bara en av 25 spelfilmer som produceras i dag går med vinst.

Ett nytt filmavtal verkar alltså ligga i spillror. På kulturdepartementet vill varken kulturministern eller sakkunniga kommentera det uppkomna läget. Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) har lagt stor prestige i att få fram ett nytt filmavtal och har lovat att det ska vara klart till årsskiftet.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.