Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Film

Marcimain försvarar Palme-filmen

Regissören Mikael Marcimain försvarar sin film.
Regissören Mikael Marcimain försvarar sin film. Foto: Erich Stering
Det är en månad till premiär, men Mikael Marcimains "Call girl" skapar redan kontrovers. Olof Palmes familj överväger polisanmälan, men regissören försvarar sin film.

Den 9 november har "Call girl" premiär. Filmen baseras på 70-talets Geijer-affär och har redan väckt ont blod. I berättelsen förekommer en statsminister, som på många sätt påminner om verklighetens Olof Palme, och i explicita scener gestaltas hur denne har sex med en minderårig prostituerad.

"I filmen 'Call girl' anklagas min far Olof Palme för att mot betalning ha haft sex med en minderårig - så kallad pedofili. Det är ett mycket allvarligt brott och skulle rendera ett långt fängelsestraff. Han nämns inte vid namn, men i filmen lämnas andra uppgifter som gör karaktären entydigt identifierbar. Anklagelsen är totalt grundlös", skriver Olof Palmes son Mårten Palme i ett mejl.

"Call girls" regissör Mikael Marcimain har hyllats för tv-serier som "Upp till kamp" och "Lasermannen". Han vill inte svara på frågor om filmen, men i ett sms försvarar han sitt verk:

"Vi har gjort en spelfilm, en fiktion. En thriller. Det är ingen dokumentär. Vi berättar ingen sanning. Det är ett konstnärligt verk. Har inga fler kommentarer", skriver han.

Filmskaparna har inte kontaktat familjen Palme under arbetet med "Call girl" och familjen har ännu inte sett filmen.

Mårten Palme tar illa vid sig vid tanken på att hans far beskrivs som sexköpare. Han nöjer sig inte med förklaringen att "Call girl" är ett konstnärligt verk och överväger att polisanmäla filmen för förtal.

"Även om filmen är en fiktiv berättelse utgör den ett djupt kränkande förtal av en avliden - en brottslig handling. Stämmer uppgifterna om filmen avser jag att polisanmäla den", skriver Mårten Palme i sitt mejl.

Juridisk expertis gör bedömningen att om det finns tillräckliga likheter mellan filmens statsminister och verklighetens Olof Palme så skulle brottsrubriceringen förtal av avliden kunna vara aktuell.

"Call girl" får svensk biopremiär 9 november.

Fakta: Geijer-affären

+ I maj 1976 greps en kvinna i Stockholm, misstänkt för grovt koppleri. Det blev starten på den så kallade bordellhärvan. Polisen hade spanat på bordellen en längre tid och upptäckt att flera av kunderna var kända politiker.

+ I en stort uppslagen artikel i november 1977 hävdade Dagens Nyheter att den tidigare justitieministern Lennart Geijer var en av kunderna. Bakgrunden till uppgifterna var en promemoria där rikspolischefen Carl Persson ska ha berättat för statsminister Olof Palme om politikernas besök på bordellen.

+ Olof Palme dementerade kraftfullt uppgifterna och anklagade DN för grovt förtal. Tidningen tvingades ta tillbaka uppgifterna och be Geijer om ursäkt. Det visade sig senare att journalisten Peter Bratt i stort sett hade rätt i sin artikel, även om vissa detaljer inte stämde.

+ Genom åren har det spekulerats i vilka politiker och andra kända personer som besökte bordellen.

Källa: TT

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.