Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Film

Radiokrönikan: "Konflikt" i P 1.

Fullmatat om oroshärden Georgien..

Vad kommer det sig att Sverige engagerar sig så starkt i Georgien? Och varför väcker detta engagemang så litet intresse här i Sverige? Omvärlden däremot noterar Carl Bildts täta besök i Tbilisi och det tydliga svenska stödet för president Saakasjvilis styre.

Detta var utgångspunkten för lördagens Konflikt i P1. En fullmatad timme med intervjuer och bakgrunder gav många ingångar till konflikten ett stort spel med små spelare, som en bedömare uttryckte det.

På senaste tiden har läget skärpts. Ryssland stöder utbrytarområdet Abchasien mot Georgien, spaningsplan skjuts ned och i Tbilisi vänder man sig allt mer mot väst och det inkluderar också USA. På hemmaplan har Saakasjvili konkurrenter i vintras demonsterades det mot resultatet i presidentvalet. När EU kommer in kompliceras förhållandet genom exemplet Kosovo. Att bryta ut eller inte bryta ut ur en större enhet får staterna att ställa upp på olika sidor.

Och till alla dessa korsande konfliktlinjer kommer OS i Sotji, en stad på ryskt territorium men mycket nära Abchasien. Här finns ett ekonomiskt intresse för rysk byggindustri, menade en bedömare.

Den ryska schlagervinsten kunde också passas in i mönstret av ett Ryssland på gång och med stort självförtroende. Just i utläggningen kring schlagertävlingen hade jag svårt att följa programledaren Mikael Olssons annars föredömliga utredande.

Den svenska satsningen då? Tre auktoriteter var inkallade Peter Senneby, EU:s Georgiensändebud, Sven Hirdman, tidigare svensk Moskvaambassadör, och Johan Frisell, UD. Deras svar gjorde mig knappast klokare: Det handlar om att stödja en liten stat mot stora Ryssland och ge Georgien skjuts i dess strävan mot väst = EU och Nato. Det är också möjligt att se det som en fortsättning på Carl Bildts engagemang för de baltiska länderna, visst. Men ändå varför just Georgien i den delen av världen? Och om utrikesdepartementet nu ser Ryssland som expansivt i söder, borde inte den insikten förmedlas till försvarsdepartementet?

Alla vi som förbinder ringprogram med rasande lyssnare som vräker ur sig otidigheter fick våra förutfattade meningar ordentligt vederlagda när säsongens sista Ring Kulturradion sändes i fredags afton. Där ställdes en rad utmärkta och initierade frågor om hur publiken applåderar, varifrån ropet bravo kommer, huruvida det finns skulptörer som främst gör arbeten som ska kännas snarare än betraktas, med flera.

Svararna, ledda av den oförliknelige Gunnar Bolin, gav lika utförliga som utflödande svar, men så satt där också sådana som Ulrika Knutson och Stefan Johansson. Dock stannade tankeverksamheten hos svararna när en kvinna frågade varför hon inte kom längre med den moderna lyriken än till Gunnar Ekelöf. Ett kort ögonblick svängde blamageguden förbi: tänk att det finns folk som inte begriper och säger det! Men så sade förstås ingen runt bordet rent ut.

För övrigt . . .. . . hurrar jag för beskedet att P2 från i höst blir en äkta musikkanal.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.