Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Film

Så blir julkalendern 2016

Kritikerna av årets julkalender blir bönhörda nästa år. Den faktarika bildningsresan i ”Tusen år till julafton” följs av en fantasifull upptäcktsresa. Skaparna av ”Tjuvarnas jul” gör en ny klassisk julsaga för stora och små, med gott om snö och chans att möta tomten.

Årets julkalender har enligt SVT fått historiskt mycket kritik, men det har varit jämnt skägg mellan negativa och positiva reaktioner. Tittarsiffrorna har också varit fortsatt höga långt in i december.

– Efter avsnitt nio eller tio brukar det vanligtvis bli lite hängmatta i statistiken, men nu ligger siffrorna fortfarande skyhögt. I går hade vi två miljoner tittare under hela dagen, säger SVT:s programchef för barn och ungdom Johanna Gårdare med nio dagar kvar till julafton.

En julkalender som nämnts med saknad bland kritikerna av årets kalender är ”Tjuvarnas jul” av Per Simonsson och Stefan Roos. Därför är det en händelse som liknar en tanke att det återigen blir skaparna av 2011 års kalender som kommer att tända Sveriges audiovisuella lägereld nästa december.

”Selmas saga” presenteras som en klassisk julsaga. En luftskeppsexpedition till Nordpolen ska söka svar på frågan som alla barn ställer sig i jultider: finns tomten? Inspelningen börjar i februari, vilket bör maximera chanserna till vit jul i tv-rutan.

SVT:s kursändring från fiberrik bildningsresa till fantasifull upptäcktsresa har dock ingenting att göra med kritiken mot ”Tusen år till julafton”, eftersom varje julkalender planeras flera år i förväg.

– Vi på SVT var väldigt nöjda med ”Tjuvarnas jul” och tyckte att Per Simonsson och Stefan Roos kom med en bra idé till en ny serie. ”Selmas saga” rymmer otroligt mycket julkänsla, ett sagoberättande tilltal, förhoppningsvis snö och kanske till och med en tomte. Så alla julnostalgiker lär bli nöjda, säger SVT:s programchef för barn och ungdom Johanna Gårdare.

Tittarmässigt ligger ”Tusen år till julafton” ungefär i nivå med ”Tjuvarnas jul”, men fortfarande är det ”Barna Hedenhös uppfinner julen” från 2013 som innehar tittarrekordet för SVT:s julkalendrar.

Per Simonsson och Stefan Roos tycker att det är roligt att arbeta med en tradition som väcker så stort engagemang. Liksom ”Tjuvarnas jul” är ”Selmas saga” tänkt att samla hela familjen framför rutan, men den här gången var de sugna på att göra en berättelse med större inslag av fantasi och magi.

– ”Selmas jul” utspelar sig under de stora äventyrens tid, då luftballonger skickas till nordpolen, stora ångfartyg korsar oceanerna och de sista regnskogarna kartläggs. Det är en extremt spännande tid, då äventyrarna gav sig av på vinst eller förlust, och på liv och död, säger Stefan Roos när DN träffar några nyckelfigurer i produktionen. Kollegan Per Simonsson fyller i:

– Det kan vara slutet av 1800-talet eller början av 1900-talet, men vi förhåller oss fritt till den här tiden, eftersom det inte är tidsepoken som sådan vi vill skildra. Mest intresserade är vi av det här forskningsfältet som dåtidens vetenskap ännu inte hade lyckats tränga in i, och det är tomtens rike, säger Per Simonsson.

I centrum av berättelsen står åttaåriga Selma Traskvist, som just har fått ett fruktansvärt besked: hennes fattiga familj ska vräkas från sitt hus. Förtvivlad flyr hon ut i vinternatten där hennes vägar korsas med den märkliga forskaren Efraim von Trippelhatt. Han arbetar med en vetenskaplig studie om jultomten och har byggt ett eget luftskepp för att överbevisa sina hånfulla belackare i Vetenskapsakademien om tomtens existens. Selma blir intresserad av andra skäl: kanske kan jultomten uppfylla hennes högsta önskan att familjen Traskvist ska få behålla sitt hus?

Radarparet Roos och Simonsson samarbetar kring både manus och regi. Rent praktiskt börjar de med att först utveckla intrigen och karaktärerna tillsammans, vilket tar mest tid. Sedan delar de upp dialogskrivandet sinsemellan och turas om att vara varandras redaktörer. I nuläget är de framme vid manusversion nummer tre och lagom till inspelningsstart kan det ha blivit en fjärde version.

På produktionsbolaget Nordisk film TV på Södermalm, med utsikt över Skeppsbron och Saltsjön, har ”Selmas saga” fått en så kallad moodboard, ett collage av bilder som beskriver stämningen i berättelsen. Bland hundratalet bilder syns lysande stugfönster i snötäckta landskap, en tänd braskamin, ett slott med tinnar och torn, en tomte och ett sagolikt, gravitationstrotsande luftskepp.

Handplockad till rollen som vetenskapsmannen Efraim von Trippelhatt är julkalenderveteranen Johan Ulveson, som tidigare bland annat har spelat Ville Vissla i 1989 års ”Ture Sventon, privatdetektiv”. Han tar uppståndelsen kring årets kalender med ro:

– Redan på 1970-talet var det en massa bråk om julkalendern. Det var för politiskt, för mycket sex och samlevnad, för vänstervridet eller för lite jul. Det är föga originellt att storma mot julkalendern, säger han och skrattar.

En klassisk ingrediens i en julsaga har ända sedan Charles Dickens ”En julsaga” från 1843 varit ett element av personlig förändring och utveckling. Det gäller också Johan Ulvesons galne vetenskapsman.

– Han är en hänsynslös person som bara bryr sig om sin vetenskap. Manisk och egocentrisk, lite av en motsats till tomten. Han avskyr barn och i synnerhet barnsliga barn. Men också han gör en resa i den här berättelsen, säger Johan Ulveson.

Åttaåriga Selma, som måste stå ut med den vresige tomteforskaren under hela luftskeppsfärden till Nordpolen, spelas av lika gamla Ester Vuori. Hon går på teaterskola och tycker att berättelsen är både spännande och lite rolig. Skillnaden mellan henne själv och rollkaraktären Selma är inte så stor, tycker hon:

– Vi är rätt lika. Jag är också snäll, och hon är lite klok, som jag. Men hon är modigare. Jag skulle inte våga åka i ett luftskepp med en galen vetenskapsman på riktigt, säger hon.

Stefan Roos och Per Simonsson berättar att de först hade tänkt sig en äldre tjej i rollen som Selma, men att de under provspelningarna upptäckte att åttaåringarna lät trovärdigare än tioåringarna när de sa att de ville träffa tomten.

– En åttaåring som kom in oförställd och trodde på allt med fullaste övertygelse, det var så hjärtligt och så bra att det inte var något snack, säger Per Simonsson.

– Och Ester Vuori stod ut från början, tillägger Simon Roos.

När DN gör en försiktig temperaturmätning av huvudrollsinnehavarens tomtetro kommer svaret emellertid lite dröjande:

– Jag vet inte riktigt. Jag träffade tomten förra julen men är inte säker på att det var en riktig, säger Ester Vuori.

Kanske har hon pratat ihop sig med sin jämnåriga motspelare Leo Hellenius, som minns en avförtrollande incident vid julgranen:

– När jag gick fram till tomten såg jag ett snöre som satt i tomteskägget. Så då tvekade jag lite. Det var min pappa.

Läs mer: Björn Wiman: Det är en ritual att bråka om julkalendern

”Selmas saga”. Många scener spelas in på Skansen

2016 års julkalender kommer att spelas in februari på bland annat Skansen, Årsta slott och Haga slottsruin. På Skansen, där även ”Tjuvarnas jul” spelades in, görs många tagningar på platser där allmänheten i vanliga fall inte släpps in.

En stor del av scenerna spelas in i studio, där bland annat styrhytten och däcket på luftskeppet byggs upp.

Arbetet med SVT:s julkalender börjar ungefär tre år i förväg, vilket innebär att SVT arbetar med tre och ibland till och med fyra julkalendrar parallellt.

Tittarsiffror. Hedenhös ligger i topp

Genomsnittliga tittarsiffror per dag.

2003 ”Håkan Bråkan”: 1,2 milj

2004 ”Allrams höjdarpaket”: 900 000

2005 ”En decemberdröm”: 1 milj

2006 ”Lassemajas detektivbyrå”: 1,1 milj

2007 ”En riktig jul”: 1 milj

2008 ”Skägget i brevlådan”: 1,3 milj

2009 ”Superhjältejul”: 1,1 milj

2010 ”Hotell gyllene knorren”: 1,7 milj

2011 ”Tjuvarnas jul”: 1,9 milj

2012 ”Mysteriet på Greveholm”: 2,2 milj

2013 ”Barna Hedenhös uppfinner julen”: 2,3 milj

2014 ”Piratskattens hemlighet”: 1,9 milj

Läs mer. Kritiken mot årets julkalender
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.