Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Film

Så ska filmen räddas

Filmrullarna i Svenska filminstitutets arkiv mår bäst i minus sex grader, här filmarkivarie Charlie Vikman.
Filmrullarna i Svenska filminstitutets arkiv mår bäst i minus sex grader, här filmarkivarie Charlie Vikman. Foto: Leo Sellén/Scanpix

Digitaliseringen av det svenska filmarvet är en av satsningarna i årets kulturbudget. Men de 40 miljoner som avsätts är bara en liten del av vad som krävs för att rädda alla svenska långfilmer.

De 40 miljoner kronorna fördelas på fem år, med 7,5 miljoner årligen. För att digitalisera alla svenska filmer behövs 250 miljoner.

– Vi har fått 60 procent av de pengar vi äskade för detta och är glada över att regeringen fattat beslut som gör allas vår filmhistoria tillgänglig nu och i framtiden. Svensk film är inte bara den nya filmen, utan 100 år som både är en kulturskatt och en ovärderlig källa för den som vill lära sig om Sverige det senaste seklet, säger Anna Serner, vd för Svenska Filminstitutet.

De pengar man nu har fått räcker till att skanna cirka 500 filmer. Det finns varken personal eller apparater för att arbeta fortare just nu.

I Filminstitutets fryslager i Stockholm och Rotebro finns i dag över 2 500 långfilmer och 6 000 kortfilmer som väntar på att bli digitaliserade, det vill säga skannade, ruta för ruta, och kopierade till en hårddisk. Problemet är att det är svårt att få tag på skannerutrustning eftersom tillverkningen av dessa apparater upphörde i samma stund som filmbolagen började spela in långfilmer med digitala kameror. Enligt en granskning som EU-kommissionen gjort tar det maximalt tio år innan den här utrustningen har tjänat ut och försvunnit.

I budgetpropositionen skriver regeringen att man "kommer att följa utvecklingen och se över möjligheten till ytterligare omfördelningar". Vad betyder detta i praktiken?

– Det här är en rejäl ambitionshöjning för att rädda det svenska filmarvet och vi får återkomma till hur vi ska göra med de resterande långfilmerna. Och det är ju inte givet att samtliga 2 500 filmer som finns i arkivet ska digitaliseras. Den frågan avgör Filminstitutet, säger kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth.

Brittiska filminstitutet har i sin plan för 2012–2017, "Film forever" att tillgängliggöra hela det brittiska filmarvet och kommer under en första femårsperiod kommer man att digitalisera sammanlagt 10 000 filmer. I Frankrike har 3, 5 miljarder kronor avsatts för att digitalisera 10 000 filmer under en sexårsperiod. I Finland har filmarkivet tilldelats 8,6 miljoner kronor årligen utöver det ordinarie anslaget för att börja digitalisera det finska filmarvet.

Tjugo filmer digitaliseras 2013.

Fram till årsskiftet var 35 mm-filmen standard på biograferna, men sedan dess är det digitalteknik som gäller. I dag kommer inte längre de nyproducerade filmerna till biograferna inte längre i form av filmrullar utan som krypterade hårddiskar.

 

Totalt satsar staten 60 miljoner kronor på digitalisering av de svenska biograferna. Hittills har det räckt för att digitalisera 80 procent av landets drygt 800 biosalonger.

 

Filminstitutet digitaliserar tjugo filmer 2013, bland andra "En kvinnas ansikte", "Barnen från Frostmofjället", "Dom kallar oss mods", "En kärlekshistoria" och "Bröderna Mozart".

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.