Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Film

Siffran sätts i centrum med vardagsmatte

Henrik Johansson, Evin Ahmad, Johan Ulveson och Liv Mjönes avdramatiserar matematiken i UR:s pedagogiska satsning ”Livet i mattelandet”.
Henrik Johansson, Evin Ahmad, Johan Ulveson och Liv Mjönes avdramatiserar matematiken i UR:s pedagogiska satsning ”Livet i mattelandet”. Foto: Lotta Svensson

Sång, dans, bulldelning och ninjasvärd är några av ingredienserna i UR:s nya satsning ”Livet i mattelandet”. Förhoppningen är att de unga tittarna ska ha kul samtidigt som de blir bättre på matte.

Skådespelarna intar sina positioner. Hiphopbeatet går igång och kameran rullar. Refrängen hörs i högtalarna: ”Ett jämt tal är ett tal som går att dela upp i två lika stora tal.”

Scenografin föreställer en restaurang med klassiska rutiga bordsdukar och en scen. I mattelandets restaurang är det hovmästaren, diskaren, servitrisen och kocken som står för underhållningen. Diskaren Uno, som spelas av Johan Ulveson, illustrerar refrängens budskap genom att rappa om vad som händer när två vänner inte delar lika på fyra kolor.

– Då blir hon sne' och vill inte va' me'. Men två kolor var, då stannar hon kvar.

Raplåten om jämna tal är en av de många lärorika sånger som sjungs i Utbildningsradions (UR) nya barnprogram ”Livet i mattelandet”. De flesta låtarna i programmet framförs på Matematikrestaurangens scen. Musiken i mattelandet är komponerad av Erik Hjärpe och bröderna Petter och Jens Lindgård. De tre musikerna ingår i bandet Damn! som bland annat spelar tillsammans med Timbuktu.

Serien, som har premiär den ­13 november, har som syfte är att göra matematiken mindre abstrakt för de svenska barnen. ”Livet i mattelandet” är del av en stor matte­satsning från UR:s sida. Där ingår fyra andra tv- och radioprogram. Tanken är att visa var matematiken finns och används ute i verklig­heten, förklarar Caroline Ginner, projektledare på UR.

– Vi vill att barn ska se matematiken som något lustfyllt, säger hon. Samtidigt finns det lärarhandledningar till programmet. Det gör att lärare kan använda serien som hjälpmedel i matteundervisningen.

Alla inslag i programmet har ett tydligt pedagogiskt syfte. I första hand är det förskolebarn och barn i sex-sjuårsåldern som är målgruppen. Men enligt producenten, Patrik Sundström, är tanken att serien ska vara lärorik även för äldre barn och vuxna.

– Varje program och varje sketch har ett kunskapsspann med kunskapsmål i olika nivåer. Det lägsta målet kan vara att förstå hur siffran ser ut. Alla ska kunna ta till sig något oavsett vem som tittar, säger han.

Efter hiphopinspelningen ska skådespelarna äta lunch och svida om inför repetition. Även de som jobbar med programmet finner det lärorikt. ”Vad var skillnaden mellan siffra och tal?”, frågar någon­ retoriskt precis innan lunch. Svaret på den något filosofiska frågan är något som diskuterats flitigt bland dem som medverkar i ”Livet i mattelandet”, inte minst under lunchrasten. Siffer-/taldiskussionen kan förklaras med hjälp av ett annat återkommande inslag i ”Livet i mattelandet”, Räknebageriet. I sketcherna som utspelar sig på bageriet visas aldrig några siffror. Alla tal och uträkningar illustreras med hjälp av bullar, frallor och bröd. Bagaren Bullino, som spelas av Johan Ulveson, och stammisen Jannis, som spelas av Liv Mjönes, hjälper bageriets kunder med olika dilemman.

–  Olika karaktärer kommer in med olika problem om hur brödet ska delas, berättar Johan Ulveson. De kan exempelvis säga ”Jag vill ha dubbelt så mycket bröd som Freddie, men hälften så mycket som Eddie”, då måste bagaren lösa det.

I kontrast till det sifferlösa bageriet där talen representeras i  brödform, finns Sifferverkstaden, dit kunderna kommer när de behöver siffror. Gänget håller också till i mattelandets geometribank, dit kunderna går för att förvara eller hämta ut geometriska figurer, samt Bråktemplet där gurun Nin Ja tar hjälp av sitt svärd för att dela helheter i lika stora delar.

Konceptet och ramberättelsen bakom ”Livet i mattelandet” är lånad från en annan UR-produktion, ”Livet i bokstavslandet”. Alla platser i mattelandet har en funktion. Men det är på restaurangen som tittarna ska följa och engagera sig i karaktärerna. Husbandet säger nämligen upp sig och försvinner från Matematikrestaurangen, vilket gör att personalen måste uppträda för att få krogen att gå runt.

I vanliga fall är det normalt att en skådespelare tar till sig ett manus, gör det till sitt eget och improviserar eller kastar om vissa repliker. Enligt skådespelarna på ”Livet på mattelandet” har manuset en hög svårighetsgrad eftersom det inte finns utrymme för ändringar och improvisation. Skådespelaren Evin Ahmad, menar att det är viktigt att hålla sig till manuset och alla dess detaljer.

– Man får till exempel inte säga att två plus två blir fyra. Man säger ”lika med fyra” – det är inte magi. Det ska vara så konkret som möjligt, säger Evin Ahmad.

Det var en stor utmaning att få till ett underhållande och samtidigt korrekt manus, berättar projektledaren Caroline Ginner. Under processen har texterna skickats fram och tillbaka mellan författarna och olika matteexperter. Varje manus har gått tre eller fyra vändor mellan projektledare, forskare, pedagoger, Nationellt centrum för matematikutbildning och Stockholms universitet, berättar Ginner.

– Matte är ett eget språk. Med bokstavslandet var det lättare, säger
hon. Men med matte är det så himla noga och det är lätt att det blir fel.

Pedagogiken genomsyrar alla delar av ”Livet i mattelandet”, även dansen till musiknumren. Koreografen Anna Vnuk berättar att koreografin är utformad på ett sådant sätt att det ska vara lustfyllt och roligt att titta på samtidigt som man ska lära sig något. Skådespelarna sjunger låtar om siffrorna från ett till nio. Anna Vnuk berättar att låtarna matchar siffran taktmässigt, vilket innebär att hon fått jobba med de ovanliga taktarter som sjutakt och femtakt.

– Pedagogiken är ibland förtäckt i den här typen av program, säger hon. Men här frossar vi i pedagogiken. Detta är mattelandet och här älskar alla siffror. Det blir väldigt kul och lustfyllt.

Fler roliga mattelektioner.

”Livet i mattelandet” har premiär den 12 november i Barnkanalen.

UR har fler matteprogram på gång. ”Meka med 1,2,3” är en radiodramatisering som vänder sig till barn i förskoleåldern och har premiär den 9 november i Barn­radion i P4.

”Spegelvänd” väver samman mystik, matematik och äventyr. Karaktärerna Li, Amina och Greger ska i varje avsnitt försöka lösa olika matematiska problem. En serie som riktar sig till barn i årskurs 5 och har premiär till vintern.

I ”Livets hårda skola” är det 
Musse Hasselvall som står i centrum. Han var inte särskilt bra i skolan, och speciellt inte på matematik. Nu vill hans guddotter ha hjälp med matteläxorna. Musse vill vara till hjälp, men först måste han ta tag i sina egna kunskaper. Serien har premiär onsdag den 11 november i SVT1 samtidigt som avsnitten publiceras på UR Play och på ur.se.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.