Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Film

Smart telefon gör ­tv-pejlaren arbetslös

För 28 år sedan. Lennart Andersson och Esper Martinez kontrollerar vilka som inte betalat tv-licens.
För 28 år sedan. Lennart Andersson och Esper Martinez kontrollerar vilka som inte betalat tv-licens. Foto: Lars Epstein
Slopad licens och digitalradio – på tisdag presenteras den nya public service-utredningen. Dagen därpå väntas Iphone 5 lanseras. Den är en del av en utveckling där tv-tittandet flyttat från soffan till mobiler och datorer.

Huvudfrågan som expertkommittén har funderat på handlar om hur tittare och lyssnare ska betala för att ta del av SVT:s, SR:s och UR:s program.

Det nuvarande systemet med en lagstadgad radio- och tv-avgift har passerat bäst före-datumet eftersom en allt större del av befolkninginte längre ser eller lyssnar på programmen i radio och tv-apparater. I stället används surfplattor, datorer eller smarta telefoner.

I vintras reste utredarna till Finland för att lära sig hur den så kallade YLE-skatten ska fungera när den införs nästa år. Och det är kunskaperna därifrån som ligger till grund för det nya förslaget.

Den finska modellen bygger på att en YLE-skatt tas ut av alla löntagare över 18 år – även om man inte ser på tv eller använder övriga YLE-tjänster. Pengarna går dock aldrig in i statskassan utan förs direkt över till den finska statens televisions- och ­radiofond som sedan slussar dem vidare till det finska public servicebolaget YLE. YLE-skatten är 0,68 procent av en persons sammanlagda inkomst, dock högst 140 euro (1 200 kr) per år. Belopp som understiger 50 euro (430 kr) tas inte ut.

På ett liknande sätt föreslår utredarna i Sverige att det i framtiden blir en public service-avgift debiterad på skattsedeln ungefär som begravningsavgiften. Pengar sätts sedan in på rundradiokontot som Riksgälden har öppnat för de tre programföretagen. Därifrån slussas pengarna till SVT, Sveriges Radio och UR efter en fördelning som riksdagen beslutar.

Den andra stora frågan som utredarna har brottats med handlar om att digitalisera SR:s sändningar ­ungefär som SVT gjorde för några år sedan. Det innebär dock inte att de analoga radiosändningarna på FM-nätet upphör samtidigt. Tvärtom föreslår utredarna att de nuvarande FM-sändningarna fortsätter parallellt till dess digitalradion är väl etablerad och folk har gått över till att lyssna i sina smarta telefoner.

Förebilden är här hämtad från Norge som slog in på denna linje för flera år sedan. Redan 2013 ska över 90 procent av den norska befolkningen kunna lyssna på digitalradio.

Enligt planerna ska sändningarna i det norska FM-­nätet pågå parallellt fram till 2017 då FM-sändarna släcks. Det stora problemet är fortfarande vem som ska betala omläggningen.

Den tredje frågan som utredarna tittat på är kanske den svåraste och mest kontroversiella och handlar om vilka krav som ska ställas på public service-företagen för att de ska få behålla privilegiet att slippa beroendet av reklamintäkter och marknadskrafter. Här väntas något luddigare förslag. Alla tycks vara överens om att det även i fortsättningen är programbolagen som ska bestämma vad som ska sändas. Samtidigt ökar trycket från olika håll på att SVT/SR/UR ska vara ett komplement och inte konkurrent till de kommersiella aktörerna.

Hur dessa gränslinjer ska dras är dock en het politisk fråga och inget för expertutredare. Nu väntas en politisk strid i riksdagen ­eftersom regeringen i fjol vägrade gå ­oppositionen till mötes och tillsätta en parlamentarisk utredning om public servicebolagens framtid. För länge sedan brukade man säga att utrikespolitiken och frågan om public service stod över det politiska käbblet. Numera är det tvärtom.

Det nya sändningstillståndet för SR/SVT/UR gäller från den 1 januari 2014 och gäller i sex år.

Niklas Wahllöf: Det var alltid

Niklas Wahllöf: Det var alltid en valk som klämdes av en cd

Musik. Den bärbara elektroniken blev en förbannelse, i alla fall för den musikintresserade. När man hade plockat på sig sin cd-­Walkman, några cd-skivor och ­förstås NMT 900-telefonen, – i värsta fall också en Minicall – och ­därtill adressböcker, busstidtabeller och vad man nu ansåg sig behöva på stan, såg man faktiskt inte klok ut. Det putade här, buktade ut där. Och ont gjorde det – satte man sig ned var det alltid någon valk som kom i kläm av ett cd-fodral. Eller av bamsetelefonen.

Först när allt detta flyttat in i en enda liten apparat, tunn nog att gå ned i bröstfickan, blev elektronik­utvecklingen en välsignelse. Och jag slipper frågan om jag har en ­Walkman i fickan eller bara är glad att se henne.

Åsa Beckman: I en läsplatta kan ingen se vilket snusk du läser

Böcker. Det skulle inte vara helt avslappnat att läsa E L James porriga bok ”Femtio nyanser av honom” på t-banan. En djup inandning vid Hötorget och medpassagerarna skulle snegla. Därför är det inte konstigt att e-boksförsäljningen av just E L James bok slår alla rekord. I en läsplatta kan ingen se vilket snusk du läser. Å andra sidan kan ingen heller se hur cool du är som redan fått tag i, låt oss säga, ny­översättningen av Gustave Flauberts ”Madame Bovary”.

Så skärmläsningen gör slut på både skammen och stoltheten. I stället får vi en ny möjlighet att i handen, på tunnelbanan, hålla en port till hela världshistoriens formulerade tankar, känslor och berättelser. Som bokälskare kan man vara rädd för skärmar, men för oss som älskar litteratur är de en välsignelse.

Jonas Thente: Med mobilen tar spelbranschen över världen

Spel. Var och en som spelat lite ”Angry birds” eller ”Bejewelled” vet att mobilen är det vapen med vilket spelbranschen slutligen kommer att ta över världen. Men det är också tydligt att spelen på din mobil är ganska blaskiga saker jämfört med spelen hemma på datorn eller tv:n. Men titta på den där herrn i hörnet: han som tycks läsa börskurserna. Vad han egentligen gör är att sköta det parallella liv han lever som orch i ”World of warcraft”. Han lägger bud på auktionshuset, kollar statistik och byter kläder, planerar kvällens raid tillsammans med 39 andra alter egon utspridda i världen.

Häri ligger den mest intressanta utmaningen för branschen: att sprida, korsa och integrera sina spelvärldar över flera plattformar, där mobilen blir en självklar del.

Radio och tv-licensen. Det här betalar vi för i  dag

I år, 2012, kostar radio- och tv-avgiften 519 kronor för tre månader. Det blir en årsavgift på 2 076 kronor per hushåll eller företag.

I den nuvarande lagstiftningen (2006:798) definieras en tv som ”en sådan teknisk utrustning som är avsedd att ta emot utsändning eller vidaresändning av tv-program, även om utrustningen också kan användas för annat ändamål”.

Radiotjänst i Kiruna har administrerat radio- och tv-avgiften sedan 1988. Företaget har cirka 120 anställda varav fyra personer är heltidsarbetande tv-kontrollanter. Dessutom finns omkring 80 frilanskontrollanter.

Större skärm väntas på onsdag

I nästa vecka håller Apple en presskonferens och väntas presentera Iphone 5. Som vanligt omsusas produktsläppet av en mängd rykten och ”läckta” bilder.

Enligt flera källor kommer den nya versionen att ha en större skärm på 4 tum och 1 136x640 pixlars upplösning. Det motsvarar widescreenformatet 16:9, och ses som en satsning på rörliga bilder.

Dessutom finns uppgifter om snabbare dataöverföring och bättre processor, vilket gör telefonen bättre lämpad för både musik och film.

Den 12 september vet vi.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.