Vita duken står stadigt i digital storm

Hemmet som underhållningsbubbla har genomgått en revolution med smarta skärmar, snabba uppkopplingar och möjligheten att se vad som helst, när som helst. Och nu även var som helst, sedan alltmer innehåll flyttat in i mobilen. När tv-tittande, datorspelande och sociala uppdateringar äter upp alltfler av dygnets timmar skulle man kunna tro att den över sekelgamla biografen är ett gammelmedium på dekis.

Men vita duken rider ut stormen på mediemarknaden, än så länge. I Sverige går vi ungefär lika mycket på bio i dag som för tio år sedan, alltmedan vod-tjänster och piratverksamhet på några få år har krympt dvd-marknaden till en tredjedel. I höst storsatsar SF med 15 nya biografsalonger i det nya köpcentret Mall of Scandinavia.

Biobranschens välmående syns också i omvärlden. De senaste tio åren har försäljningen av biobiljetter ökat globalt från 22,5 miljarder dollar till 36,4 miljarder dollar, och spås i år överskrida 40 miljarder dollar tack vare ett stort knippe blockbusters. En viktig förklaring är den snabba tillväxten av biografer i Kina, som har en omättlig aptit på explosioner, biljakter och specialeffekter i filmer som ”San Andreas” eller ”Fast and furious 7”.

I takt med kulturens digitalisering blir bion också en alltmer betydande inkomstkälla för filmbranschen. 23 procent av intäkterna från ”Ice Age 1” kom från biovisningar, medan motsvarande andel för efterföljarna ”Ice Age 2”, ”Ice age 3” och ”Ice age 4” ökade till 37, 48 respektive 52 procent, enligt siffror från 20th Century Fox.

Ett mer särpräglat svenskt fenomen är däremot priset på biobiljetten. En tvåbarnsfamilj som vill se nya ”Jurassic world” får betala 600 kronor. Då ingår förvisso 3d-glasögonen, men i en internationell jämförelse är det mycket högt. Enligt statistik som Svenska film­institutet har tagit fram för DN finns bara två länder i världen som 2014 hade dyrare biobiljetter än Sverige: Schweiz och Norge. Det betyder att svenska biobesökare betalar för världens tredje dyraste biljetter och EU:s dyraste.

Om regeringen genomför sin aviserade momshöjning på biobiljetter från 6 procent till 25 procent blir priset sannolikt ännu högre.

Spelar det någon roll? När Sveriges biografägareförbund en solig försommardag bjuder in till seminarium i biografen Grands mörka salong identifierar Mats Kullander, som jobbar på etableringsavdelningen på SF Bio, en rad skäl till att biograferna fortfarande lockar publik och kan ta bra betalt. Ett av trumfkorten är beprövat sedan 1980-talet:

– Hotet från motorsågsmassakrer, vhs-bandspelare och allt fler tv-kanaler motade vi genom att göra film bäst på bio. Om biografen ska överleva i dagens bildmässiga brus krävs att vi är det absolut ­främsta nöjesalternativet för gemen­sam upplevelse av bild, säger han.

Då var det hifi och dolby som var senaste skriket. Under 00-talet kom 3d-bion som svar på den digitala hemmabion och när det gäller framtiden tror branschen på hologram. Jämfört med 3d beskrivs hologrambio som en upplevelse mer lik en teaterföreställning, och utan 3d-glasögon.

Är det vad som krävs för att locka 2020-talets konsument av rörlig bild ut ur virtual reality-hjälmen?

– Hologram, absolut, det kommer att hända. Det är en enorm investering, men tänk på kostnaderna att inte göra det. Tekniken på en biograf måste vara bättre än i hemmet, säger Hollywoodsvensken Tomas Jegeus, co-president för global marknadsföring och distribution inom 20th Century Fox Film.

Kostnaderna för tekniken är en av de variabler som gör biljetten dyrare. Filmstaden Scandinavia kommer vid öppningen i mitten av november att erbjuda Sveriges första Imaxbiograf med filmer ur den ordinarie repertoaren. En Imaxbiograf har en extra stor, välvd duk med förbättrade 3d-effekter, större lutning i stolsraderna och ett specialdesignat ljudsystem.

Men branschen jobbar även med mysfaktorn och sneglar på nischbiografer i omvärlden. En av de äldsta är The Electric i London, en biograf från 1910 där besökarna kan luta sig tillbaka i generösa läderfåtöljer med ett glas vin i handen. I samma stad finns nyöppnade Hot tub cinema, där biofåtöljerna är utbytta mot uppvärmda minipoolar och där filmvisningen vid eftertexterna övergår i blöt fest. Båtbio, trädtoppsbio, rörliga biofåtöljer och luktbio är andra exempel. Riktigt så långt sträcker sig inte SF, men konceptet med integrerad restaurang har importerats både till Filmstaden Scandinavia och till Göta, som öppnar i Göteborg i höst.

Biomörkrets mysfaktor är emellertid inte längre en så självklar magnet som den har varit.

Enligt Tomas Jegeus har den generation som nu befinner sig i tonåren ett annat förhållningssätt till biofilm.

– Traditionen att gå på bio håller på att försvinna. Hos unga i dag bygger allting på vilken film man ska se snarare än: vore det inte kul att gå på bio? Den yngre generationen har också så många enklare och snabbare sätt att bli underhållna. 56 procent av alla ungdomar som är på sociala medier är livrädda att missa en viktig statusuppdatering, vilket betyder att de är online hela tiden och tittar var femte minut. Då får de svårt med bio, säger han.

I USA har biobesöken i åldern 12-24 år minskat med 26 procent mellan 2007 och 2014. Samtidigt har de nya youtubestjärnorna redan erövrat större berömmelse bland unga än världens största film- och popstjärnor. De fem mest kända mediepersonerna bland amerikanska tonåringar i dag heter Smosh, The Fine Bros, PewDiePie, KSI och Ryan Higa. Alla är youtubers.

– För mig är det totalt oförståeligt. En skrämmande utveckling. Jag har väldigt svårt att titta på de här programmen, men mina barn fattar allt och tycker att det är det roligaste de sett. Generationsklyftan nu är större än någonsin. Förr var det barnen som tjatade på föräldrarna att gå på bio, nu är det föräldrarna som tjatar på barnen att göra det, säger Tomas Jegeus.

Samtidigt behöver man inte vara tonåring för att känna igen sig i de koncentrationssvårigheter som second screen-kulturen medför. Jonas Holmberg, konstnärlig ledare på Göteborgs filmfestival, tror att det på sikt kan vändas till en fördel:

– Biografen har något som inget annat fönster för film kan erbjuda: koncentrationen. Den kan du aldrig få hemma. Du isolerar dig. Du är i ett mörkt rum. Du får inte titta på din mobiltelefon samtidigt. Du får inte prata med din kompis. Du måste vara tyst och sitta still. Den pausen från vardagens varseblivning är otroligt mycket värd, helt unik och väldigt värd att bevara.