Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Filmrecensioner

"De dansande andarnas skog"

Häpnadsväckande. Fördomar om isolerade stammar ställs på ända.

Dokumentär
4

"De dansande andarnas skog"
Regi: Linda Västrik
Medverkande: Akafolket.
Längd: 1 tim 44 min (från 15 år).

Kameran glider längs Kongofloden. Det känns som om Werner Herzog, eller någon annan äventyrlig regissör, snart ska börja prata om att vi är på väg mot mörkrets hjärta. Dokumentärfilmaren Linda Västrik säger ingenting. Hon vill inte ställa sig i vägen för sina huvudpersoner: akafolket, pygméerna som lever djupt inne i Kongo­flodens avrinningsområde. "Jag är glad att du hittat oss, Linda", säger byäldsten. "Och vill ta med vår berättelse till ditt folk."

"De dansande andarnas skog", som Västrik jobbat med i 13 (!) år, imponerar genom att komma akafolket ytterst nära och vända upp och ner på den gängse bilden av isolerade stammar.

Mest oväntat är att kvinnorna har en så stark position. De jagar och fiskar lika mycket som männen (som dock anses bättre på att klättra i träd). Akapapporna tar också ett större ansvar för barnen än fäder i andra kulturer. Västrik följer deras vardag och nämner hotet från skogsbolaget som planerar att dra en väg rakt genom akas jaktmarker.

Dokumentären rymmer både skojigheter (som när byborna beskriver regissören som en "stackare utan familj och med fyrkantiga tänder", själva vässar de sina gaddar) och djup sorg när en kvinna föder ett dött barn. Just den scenen är så plågsamt närgången – den bleka lilla kroppen bärs runt innan den placeras i en grop – att den känns hänsynslös, trots att Västrik säkert fick invånarnas godkännande.

Även om en av filmens styrkor är att regissören raderat sig själv kan jag inte låta bli att längta efter dvd:n med "behind the scenes"-material. I tidningen Chef berättade Västrik nyligen om malaria och medarbetare som bröt ihop (en av dem vägrar numera prata med henne). "De dansande andarnas skog" är en häpnadsväckande dokumentär och historien om dess tillblivelse verkar lika tumultartad som Herzogs djungelstrapatser.

Dokumentären om akafolket tog 13 år att göra.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.