Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-12-14 20:51

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/filmrecensioner/filmrecension-fantastiska-tornet-gor-bildpoesi-av-palestinskt-flyktingliv/

Filmrecensioner

Filmrecension: Fantastiska ”Tornet” gör bildpoesi av palestinskt flyktingliv

Animerade ”Tornet” berättar om livet för palestinska flyktingar.
Animerade ”Tornet” berättar om livet för palestinska flyktingar. Foto: Folkets Bio.

Norske Mats Grorud återkallar med underbart animerade ”Tornet” den palestinska flyktingkatastrof som pågått under sjuttio års tid. Vackert, sorgligt, smart och poetiskt, skriver Johan Croneman.

Johan Croneman
Rätta artikel

Jag är övertygad om att den underbart animerade ”Tornet” från till exempel israeliskt håll betraktas som grovt propagandistisk och historiskt falsk. Bilden av hur cirka 700 000 palestinier fördrivs från sina hem, hotas och dödas, under den så kallade Nakbadagen 1948 (”Den stora katastrofen”) kommer det officiella Israel aldrig att erkänna. 

De anser tvärtom att det var en blandning av en flyktingvåg och en medveten evakuering som organiserades av Arabförbundet inför en kommande gemensam arabisk attack. Det var inga israeliska soldater som drev iväg palestinierna. De lämnade hus och hem sedan hundratals år - mer eller mindre bara reste sig upp och gick.

Säger man att sanningen ligger däremellan ljuger man förmodligen också, orsakerna var emellertid flera visar modern forskning, de politiska referenserna styr sedan vad man väljer att tro på. Det är minerad mark att bara använda ett ord som ”tro” i sammanhanget, 70 år av total kompromisslöshet har cementerat en av mänsklighetens mest utdragna och globala konflikter.

”Tornet”, gjord av den norske regissören Mats Grorud, berättar om hela den palestinska flyktingkatastrofen efter Israels bildande, och tar oss sedan genom historien från 1948 fram till ett flyktingläger i dag i Libanon.

Hela berättelsen ses ur den 11-åriga palestinska flickan Wardis ögon, hon är barnbarnsbarn till den döende Sid. Tillsammans rullar de upp hela förloppet. Det är vackert, det är sorgligt, det är smart, poetiskt och ibland till och med småskojigt, det är inte så lite sentimentalt och nostalgiskt också - utan att dock någon gång ta det för långt.

Det är dockanimationer (som man inte kan annat än älska), det är subtilt och lysande tecknad 2D, det är dokumentära bilder, och det är en fantastisk rytm och känsla i så gott som varje bild och rörelse.

Det är definitivt dags för att hela historien äntligen berättas ur ett hundraprocentigt palestinskt perspektiv. Mycket fint gjort.

Se mer. Tre andra animerade politiska filmer: ”Djuren gör revolt (”Animal farm”, 1954), ”Fritz the cat” (1972), ”Waltz with Bashir” (2008).