Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Filmrecensioner

Filmrecension: ”God's own country” – vild passion på vischan

Francis Lees långfilmsdebut ger en närgången och naken bild av uppflammande passion på nordengelska landsbygden. ”God´s own country” hylllar kärlekens förändrande kraft.

4

Drama

"God's own country"

Regi, manus: Francis Lee

I rollerna: Josh O'Connor, Alec Secareanu, Gemma Jones m fl. Längd: 1 tim 44 min (från 15 år). Språk: engelska.

Man tror att han ska säga Mike Leigh, Ken Loach, Andrea Arnold, bröderna Dardenne eller någon annan hårdför och ordkarg utanförskapskildrare som gillar lera. Men nej, långfilmsdebuterande Francis Lee favoritlistar - som i Filmfredags intervju - hellre gamla romantiska, mycket heteronormativa åttiotalskomedier som "Working girl" och "En officer och en gentleman".

Det är inte så konstigt som det låter. Framför allt är det roligt. Hans i sammanhanget rätt udda preferenser öppnar nya tankesätt och och analysmönster. "God's own country" - om homokärlek på nordengelska vischan - visar att det finns flera än ett sätt att skildra de underprivilegierade.

"God's own country" kretsar kring den unge Johnny som motvilligt tvingats ta över slitgörat på farsans gård i Yorkshire. Han dövar sorgen över en förlupen mamma och allmänt kassa framtidsutsikter med brakfyllor och knapplösa knull på bypuben. Han är en tjurig, avstängd typ som blir extra förbittrad när gamla vänner som lämnat byn och börjat plugga plötsligt dyker upp. "Ska ni titta på infödingarna", muttrar han surt över sin öl.

När den rumänske, mörklockige Gheorge gör entré som vikarie på gården för den strokedrabbade fadern, drabbas Johnny av ett mäktigt svartsjukeanfall. Men snart drabbas han av en ännu mäktigare passion.

"God's own country" delar dna med "Brokeback mountain". Det är förstås svårt att runda detta filmmonument om man som Lee låter den homosexuella passionen utspela sig i lantbrukarmiljö.

Johnnys och Gheorges uppblossande kärlek utspelar sig mot en fond av ett oglamoröst  brittiskt jordbrukslandskap under en kall och gråmulen himmel. Sexscenerna är inledningsvis råa, nakna, och oromantiska på nutida tv-serievis. Nakna kroppar tumlar runt oceremoniöst runt i lermodden på stallbacken utan något förskönande filter.

Det tar sin lilla tid innan det börjar slå gnistor mellan Josh O'Connor, som synts i "Florence Foster Jenkins" och den rumänske aktören Alec Secareanu. Men när det väl händer flammar det upp en rejäl brasa. Båda gör fantastiskt finstilta och lågintensiva rolltolkningar som man inte kommer att glömma i första taget. Det ofta ordlösa, täta skådespeleriet lever i snygg symbios med Lees trånga täta bilder. När kameran smyger nära ansikten och kroppar uppstår en brännande stark känslomässig intensitet.

I början förlägger Francis Lee ömsintheten och den växande närheten någon annan stans. Bortom kropparnas möten. Det till synes omaka paret finner varandras själar i det gemensamma arbetet med kor som kalvar och får som lammar. "God's own country" formar sig till en lågmäld hyllning till vardagsslitet på gården. Är det inte skit som ska mockas så är det tröstlösa reparationer av gamla stenmurar som gäller. Iskalla men längtande fingrar greppar kring pappmuggar med pulversoppor.

Och det är också där, i skildringen av det hårda arbetet, som "God's own country" blir passionerad på ett riktigt hjärtslitande sätt. Johnnys stumma resignation möter Gheorges yrkesstolthet och engagemang för allt levande - och åratal av nedfrusna känslor tycks tina upp.

Om "Brokeback mountain" förmedlar ett slags poetisk undergångsromantik bland moderna cowboys, så vill "God's own country" vara en mer samtida vardagsrealistisk hyllning till den förändringsbara nutidsmänniskan som vågar ta risker, och som inte längre behöver fjättras av en fördömande omgivning. Lite gammaldags 80-talsoptimism är helt enkelt inte så fel.

Se mer:

Tre andra filmer som utspelar sig i Yorkshire som ibland kallats för God's own country (liksom en hel del andra platser i världen): Ken Loachs uppväxtklassiker "Kes - falken" (1969), "Allt eller inget" (1997) om strippande stålverksarbetare och Andrea Arnolds leriga Emily  Brontë-filmatisering "Wuthering heights" (2011). 

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.