Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-16 12:16

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/filmrecensioner/filmrecension-joel-kinnaman-gor-en-infiltrator-med-stenansikte-i-tre-sekunder/

Filmrecensioner

Filmrecension: Joel Kinnaman gör en infiltratör med stenansikte i ”Tre sekunder”

Joel Kinnaman i ”Tre sekunder”. Foto: Liam Daniel

Den Roslund/Hellström-baserade ”Tre sekunder” djupdyker i New Yorks polsktalande undre värld. En klart habil spänningsfilm med en lagom ångestfylld Joel Kinnaman i centrum, skriver Jacob Lundström.

Det hör inte till vanligheterna att en svensk kriminalroman görs om till en film om den polska maffian i New York. Polisen Ewert Grens, som spelas av rapparen Common, har av förklarliga skäl inte fått behålla förnamnet i filmversionen. Men ”Tre sekunder”, baserad på Anders Roslunds och Börge Hellströms bästsäljare från 2009, har åtminstone en Sverigekoppling genom Joel Kinnaman i huvudrollen.

Kinnaman spelar den multikompetenta infiltratören Pete som samarbetar med FBI för att kunna lämna den undre världen. Den svenska publiken drabbas av déjà vu eftersom Kinnaman mer eller mindre repriserar sin roll från Johan Falk-serien, även om kedjan runt halsen nu har utsmyckats med ett krucifix och tatueringarna fått diakritiska tecken.

Roslunds och Hellströms roman kom samtidigt som ”Johan Falk – Gruppen för särskilda insatser”, där Kinnaman dök upp för första gången som polistjallaren Frank Wagner. Det var onekligen någonting annat än Beck och Wallander, men i en amerikansk kontext är upplägget en stapelvara, med en familjekär hjälte som hamnat i kläm mellan gränslösa rättsskipare och grymma skurkar.

Läs mer: Så bra är den litterära förlagan ”Tre sekunder” 

Resultatet är en genrefilm som inte hymlar med avsaknaden av psykologisk gestaltning, utan snabbskissar bakgrundshistorien för att dyka direkt in i den avgörande operationen. Den går självklart inte som planerat och på den vägen är det – plötsligt har Pete en skuld till gangsterbossen som måste återbetalas genom ett fängelsestraff.

”Tre sekunder” spelar i en lägre division än genrens mest medryckande mästerverk. Rosamund Pike gör en ovanligt blek figur som Petes hanterare, medan Clive Owen snarare skymtar förbi än spelar ut i rollen som hennes FBI-chef. 

Det finns inga utmärkande stildrag i vare sig Andrea Di Stefanos regi eller Daniel Katz foto, i stället följer filmen en snitslad bana från start till mål. Det hindrar inte ”Tre sekunder” från att vara en klart habil spänningsfilm, med Kinnamans lagom ångestladdade stenansikte i centrum. 

Se mer: Tre andra filmer om gangstrar i gränsland: ”The departed” (2006), ”The town” (2010) och ”Eastern promises” (2007).

Läs fler filmrecensioner i DN