Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-02-18 05:20

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/filmrecensioner/filmrecension-manga-osammanhangande-bitar-i-lego-filmen-2/

Filmrecensioner

Filmrecension: Många osammanhängande bitar i ”Lego filmen 2”

Bild 1 av 2 ”Lego filmen 2” känns som en Legolandtripp, i det ordets alla tänkbara bemärkelser.
Foto: Fox
Bild 2 av 2
Foto: Fox

Visst blir det full fart och mängder av infall i ”Lego filmen 2” – men kanske vore det bra att också ha en historia att berätta, skriver Mårten Blomkvist.

Mårten Blomkvist
Rätta artikel

”Lego filmen” från 2014 hade en idé och en oemotståndlig låt, den frenetiska "Everything is awesome”. Det räckte riktigt långt, konstaterade många överraskade tittare.

”Lego filmen” drev med det fyrkantiga ordningssinne som man kunde läsa in i de små byggklossarna. Därmed var möjligen det utvunnet som kunde kramas ur dessa byggelement av plast och därtill hörande gubbar. Uppföljarens idé är inte mycket mer än att vara en uppföljare.

Den soliga Emmet som i första filmen tyckte att ”Everything is awesome, allt är mäktigt” är fortfarande glad fast hans värld nu är en dystopi, som hämtad ur ”Mad Max”- eller ”Apornas planet”-filmerna. Hårdingar och superhjältar befolkar gatorna. Den verkliga pojke som äger legot närmar sig tonåren och gör sina egna ”efter katastrofen”-byggen.

Befolkningen i det som nu heter Apokalypsberg finner sig. Fast ett riktigt hot kommer med de gulliga duplobitarna från rymden. De är söta och rara och i glada färger, men ödelägger staden och snor med sig dess ledare till Glitterplaneten.

Foto: Courtesy of Warner Bros. Pictures

Emmet och hans tuffa kompis Lucy måste gripa in. De ger sig in det läskiga Systarsystemet – "Systar", glitter, ni fattar vilken familjemedlem som förstör grabbens ”Mad Max”-bygge. Det greppet känns mossigt.

Utan någon vidare tydlig plan vitsar röstaktörerna hektiskt i sina roller som Batman, Gröna Lyktan, Stålmannen, Bruce Willis och allt vad de är. Framförs en sång kommer skämt om dess metaforer. Detta medan legobyggen smackas ihop och går i bitar i rasande takt. ”Lego filmen 2” känns som en Legolandtripp, i det ordets alla tänkbara bemärkelser.

Farten hålls uppe. Men en bit in kan man komma på sig med att sitta och undra vad det egentligen är för fel med att ha en historia i en film.

Se mer. Tre andra leksaksinspirerade filmer: ”Filmen om Nalle Puh” (1977), ”Toy Story” (1995), ”Trolls” (2016).

Läs fler av DN:s filmrecensioner här