Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Filmrecensioner

Filmrecension: ”Marknadens lag”

Vincent Lindon spelar den arbetslöse Thierry.
Vincent Lindon spelar den arbetslöse Thierry. Foto: Folkets bio

Tunga tablåer. Stenhård kamp för värdigt liv på nybrutal arbetsmarknad.

Drama
4

”Marknadens lag”
Regi
: Stéphane Brizé
Manus: Stéphane Brizé.
I rollerna: Vincent Lindon, Karine de Mirbeck, Matthieu Schaller.
Längd: 1 tim, 33 min (från 15 år).

Thierry Taugourdeau (Vincent Lindon) är en gammal fabriksarbetare som har varit arbetslös i över ett år. Vi hamnar mitt i en konversation mellan honom och handläggaren på arbetsförmedlingen. Thierry har skickats iväg på en meningslös kurs som var allt för lång och inte gav resultat i form av jobb. Tid han slösat då han kunde sökt jobb. De diskuterar hur Thierry skall gå vidare på en A-kassa på 500 euro i månaden.

”Det är bara att söka flera jobb”, menar förmedlaren.

Hemma har Thierry en vänlig fru och en rörelsehindrad son som snart kommer behöva specialvård och särskola. Det kostar. Sparpengarna är nästa slut, lägenheten inte avbetalad. Vi får sitta med när Thierry går igenom anställningsintervjuer på Skype som är rent av förolämpande och förkrossande. Vi sitter med i förnedrande söka-jobb kurser och lider med Thierry när hela hans personlighet plockas isär: Från hållning till klädval.

Det är långa tagningar i fula miljöer. Inget sammansatt flödande händelseförlopp utan tunga tablåer ur Thierrys liv. Alla scener med ett och samma mål: Att visa att marknaden inte är en bra plats att vara fattig, medelålders och arbetslös på. Det är egentligen ingen bra plats för någon som helst eftersom även de privilegierade tvingas till fulheter när osäkerhet och marknadskrafter styr. I en särskilt jobbig scen försöker Thierry sälja sin husvagn till en man som prutar i evigheter. Det handlar om några hundralappar – men kan man få ner priset, varför inte försöka? Och förnedra.

Ljuset i denna nedåtgående spiral är Thierry själv, utsökt spelad av Vincent Lindon. Det märks att han och regissören Brizé har jobbat ihop tidigare (”Mademoiselle Chambon”, 2009). Paret kan varandra och Brizé får ut allt vad Lindon har att ge. Hans Thierry är en fåordig man, med fårad panna som rymmer hav av medmänsklighet inom sig.

Brizés socialrealism påminner en hel del om bröderna Dardennes - här finns kompakt mörker och svåra val men också ett hopp om att det finns människor med integritet och värdighet. Som Thierry.

Se mer.
3 andra franska filmer om hårda arbetsvillkor i samtiden:
”Klippet” (2015), ”Två dagar, en natt” (2014), ”Snön på Kilimanjaro” (2011)

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.