Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-25 22:49

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/filmrecensioner/filmrecension-om-det-oandliga-roy-andersson-svavar-latt-i-sitt-eget-universum/

Filmrecensioner

Filmrecension: ”Om det oändliga” – Roy Andersson svävar lätt i sitt eget universum

Det flygande Marc Chagall-inspirerade paret inleder ”Om det oändliga”.
Det flygande Marc Chagall-inspirerade paret inleder ”Om det oändliga”. Foto: Triart

Det mesta är sig likt i Roy Anderssons unika filmvärld, men ”Om det oändliga” flyger lite lättare och mer lustfyllt än regissörens senaste tre filmer, tycker Helena Lindblad.  

Detta är en låst artikel. Logga in som prenumerant för att fortsätta läsa. Logga in