Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Filmrecensioner

Filmrecension: Suggestivt om kvinnligt begär utan någon riktig förlösning

Marina Foïs som mäklaren som får sparken.
Marina Foïs som mäklaren som får sparken. Foto: Rapid Stream

Kerstin Gezlius har sett ”Mäklaren från Paris” av Sébastien Marnier.

3

Dramakomedi

”Mäklaren från Paris”

Manus, regi: Sébastien Marnier

Med: Marina Foïs, Jérémie Elkaïm, Benjamin Biolay m fl. Längd: 1 tim 43 min (från 15 år). Språk: franska.

Constance har för vana att spionera på folk samtidigt som hon ringer dem. Det är ganska smart, för då kan hon se om de ljuger och om de tittar på displayen innan de avvisar samtalet. Det är också väldigt korkat eftersom dem hon ringer ofta gör just det, ljuger eller medvetet avvisar hennes samtal – och det gör ont.

Hon förstår inte alls: hon som är charmig, karismatisk, rolig, sexig, en driven mäklare som har bott i Paris i sex år och borde välkomnas hem till småstaden.

Hon förstår mycket väl, hon är ett svart hål och en dålig nyhet för de flesta hon kommer i kontakt med. Hon har blivit portad från mäklarfirman, är arbetslös och bostadslös. Den chica blusen med guldbrodyr är det enda snygga plagg hon har kvar.

Så hon skrattar och ringer igen. Och igen. Och igen. Eller bara dyker upp och levererar sig själv vid dörren, som en giftig överraskning i guldpapper. Är det ingen hemma kanske hon går in och lägger sig i din säng, duschar i din dusch och löser ditt sudoko.

Hon är över fyrtio, ser ofta äldre ut, dessutom vass och rätt elak, men hon har en magnetisk dragningskraft på män och en vältränad liten kropp som skapt för glödhett sex där den som vill kan passa på att bestraffa henne för hennes olydnad.

Det är något med just Constances nakna kropp som känns väldigt bekant. Man har gott om tid att studera den – hon tar gärna av sig kläderna även i sin ensamhet och lägger sig naken på köksgolvet, som om hennes civiliserade, chica jag är ett slags apdräkt – fast tvärtom – som hon kan kliva in och ut ur. Helst ur.

Som om hon är ett djur egentligen, med en ren, rå överlevnadsdrift och en ren rå sexualitet. Men också med känslor, som kan bli sårat och skrämt.

Jag vet inte om den dimensionen av Constance, hennes hundlika längtan efter ett vänligt ord, finns i manus, eller om det är suveräna Marina Foïs som lyfter filmen över sin rätt konventionella – om än franskt genreflytande – psykopatthrillerpotential.

Marina Foïs var oförglömlig som en av detektiverna i ”Polis” (”Polisse”), också hon en kvinna som drev sin kropp stenhårt (där med ätstörningar, här med militäriskt hård träning). Hennes metod verkar vara: tryck gasen och bromsen i botten. Samtidigt. Se vad som händer.

Det är över huvud taget lite svårt att avgöra vad det här skulle ha varit för film utan henne (och Jérémie Elkaïen, som spelar en före detta pojkvän som både ser igenom henne och är svag för henne). Storyn är rätt förutsägbar, även om vägen till det självklara slutet är fascinerande. Relationerna och dialogen däremot överraskar hela tiden, med en sanningsenlighet och en total brist på prydhet som man bara aldrig stöter på i amerikansk film, hur vågad den än försöker vara.

Till slut kommer jag också på vems kropp jag inte kan sluta tänka på: Myriam Mézières i ”En eld i mitt hjärta” av Alain Tanner från 1987, en unik film på så sätt att den handlar om en sexuellt besatt kvinna utan att framställa henne som psykopat. 1987 gick ju å andra sidan den klassiska stalkerfilmen ”Farlig förbindelse” också upp, där kvinnligt begär antog nästan sataniska former.

”Mäklaren från Paris” balanserar försiktigt mellan extremerna. Det är väldigt suggestivt så länge det varar, men efteråt har man ändå inte fått vare sig andlig spis eller en Hollywoodchock.

Se mer. 

Tre andra med Marina Foïs: ”Darling” (2008), ”22 Bullets” (2010), ”Polis” (2011).

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.