Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-16 11:48

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/filmrecensioner/filmrecension-vackra-bortom-det-synliga-satter-hilma-af-klint-i-nytt-ljus/

Filmrecensioner

Filmrecension: Vackra ”Bortom det synliga” sätter Hilma af Klint i nytt ljus

Ur filmen om Hilma af Klint. Foto: Folkets Bio

Dokumentären ”Bortom det synliga” sätter Hilma af Klint i nytt ljus. Den svenska konstnären klår manliga målarhjältar i en ambitiös film, skriver Birgitta Rubin.

Dokumentärfilmen om den svenska konstnären och teosofen Hilma af Klint, vars abstrakta pionjärgärning skakat om konstvärlden, öppnar stillsamt med naturlyriska bilder. Och ett signifikativt citat av konstnären: ”I denna stund har jag vetskap om, i denna levande verklighet, att jag är en atom i universum, som har tillgång till oändliga möjligheter av utveckling. Dessa möjligheter vill jag gradvis utforska”.

Den tyska filmregissören Halina Dyrschka blev ”helt överväldigad” av mötet med Hilma af Klints storslagna bilduniversum 2013, under det internationella segertåget för Moderna museets hyllade retrospektiv. Varför upptäckten av denna enorma bildskatt har dröjt så länge är frågan som drivit Dyrschka vidare och sex år senare resulterat i denna ambitiösa film.

Hilma af Klint dog 1944 och efterlämnade 1.500 målningar, plus anteckningsböcker med 26.000 sidor. Jag har följt den växande uppståndelsen kring upptäckten av hennes hemliga liv och verk ända sedan 1980-talets första utställningar. Tre decennier senare har hennes konst erövrat världen, i år toppat av Guggenheimmuseets rekord på 600.000 besökare.

Hilma af Klint. Foto: Folkets Bio

Halina Dyrschka lyckas väl med att beskriva denna succéhistoria och den enastående personligheten Hilma af Klint– välutbildad, talangfull, modig och målmedveten. Hårt arbetande för ett högre syfte: uppdraget att utföra ”Målningarna till Templet”, vilket hon i rollen som medium upplevde sig ha fått från andarna.

Dyrschka har intervjuat ett dussintal personer i familjen, konst- och litteraturvärlden, som ger olika pusselbitar till gåtan Hilma af Klint. Filmen försöker även ringa in orsaker till oviljan att skriva om konsthistorien (läs marknadskrafter och mansklubbar) och slutgiltigt erkänna att af Klint målade abstrakt fem år före Wassily Kandinsky. Vi får även bildbevis för att hon klår fler manliga målarhjältar.

Jag tror stenhårt på filmens förutsägelse att om 10-20 år kommer Hilma af Klint att betraktas som Sveriges genom tiderna mest betydande konstnär.

”Bortom det synliga” är en visuellt vacker film, som verkningsfullt låter kameran svepa över konsten och fint fångar Hilma af Klints utveckling av serier som ”Svanen” och ”Duvan”. Även för mig som sett mycket och hört det mesta finns det nyheter.

Konstnärens andliga sökande och spiritistiska seanser har tröskats tidigare, men här får den naturvetenskapliga ingången lika stor plats. Vetenskapshistorikern Ernst Peter Fischer fastslår entusiastiskt att Hilma af Klint klär den moderna fysikens upptäckter i ord och Moderna museets intendent Iris Müller-Westermann ger pedagogiska nycklar till hur konstnären visionärt visualiserar den verklighet vi inte kan ta på, ”bortom det synliga”.  

Roligt är det dessutom att få se alla miljöer där Hilma af Klint vistades och lyssna på familjens minnen: att hon målade så konstiga saker som ingen fick se, att ingen begrep hur hon klarade arbetet och livhanken, och att folk på Adelsö (där släktgården låg) undrade vad hon använde alla ägg till (äggoljetempera). 

Filmen sackar mot slutet och för min del hade Dyrschka gärna fått klippa i de dramatiserade scenerna och i överflödet av naturbilder. Men slutresultatet övertygar ändå om det unika i Hilma af Klints livsverk och hennes givna plats i konsthistorien.

Jag tror stenhårt på filmens förutsägelse att om 10-20 år kommer Hilma af Klint att betraktas som Sveriges genom tiderna mest betydande konstnär.

Se mer. Tre andra filmer om konstnärer: ”The artist is present” (Marina Abramovich, 2102), ”Kusama infinity” (Yayoi Kusama, 2017), ”Fotografen och konstnärer Dora Maar” (2019).

Läs fler filmrecensioner i DN