Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Filmrecensioner

Filmrecension: Woody Allen bläddrar släpigt i gamla minnesalbum

Mårten Blomkvist om ”Wonder Wheel”.

3

Drama

"Wonder Wheel"

Regi: Woody Allen.

Manus: Woody Allen. I rollerna: Kate Winslet, Justin Timberlake, Juno Temple, Jim Belushi m fl. Längd: 1 tim 41 min (från 7 år).

Woody Allen har en gammal kärlek till Coney Island. Hans rollfigur Alvi hade i "Annie Hall" (1977) växt upp i ett hus under nöjesparkens berg-och-dalbana. 

I "Wonder Wheel” återvänder Allen till detta klassiska utflyktsmål, med badstränder och allt. Det är 1950-tal. Vi möter en sorglig liten familj som bor på nöjesfältet. Pappa Humpty (Jim Belushi) sköter en karusell och försöker hålla sig ifrån spriten. Mamma Ginny (Kate Winslet) sliter som servitris. Hon drömde om att bli skådespelare; nu är hon nära nervsammanbrott i den stojiga miljön. Paret har ett problembarn, en son besatt av att starta bränder.

Som om allt inte var skakigt nog inleder Ginny en affär med en ung badvakt (Justin Timberlake). Samtidigt anländer Humptys dotter Carolina (Juno Temple). Hon har rymt från den maffiahöjdare pappa aldrig förlåtit att hon gifte sig med. Torpeder letar efter Carolina, med uppdrag att tysta henne.

Ginny oroar sig mest för att även hennes unge älskare tycks ute efter Carolina. 

Woody Allen har med tiden gjort det till en stil att göra sina filmer med vänster hand. Han slänger ut rollfigurer som tärningar på ett utlagt manus och så får man se vad summan blir. Han har vunnit sina Oscar (fyra). Han har gjort sina klassiker. Nu är han nöjd med att göra en hygglig Woody Allenfilm.

"Wonder Wheel" är nätt och jämnt en sådan. I flera filmer har Allen återvänt till gångna tiders amerikansk showbusiness och populärkultur. I exempelvis "Broadway Danny Rose" (1984) och "Radio days" (1987) - två pärlor - är det som om han använder film för att bevara kära minnen och anekdoter. 

Svärmandet för gammal underhållning går igen även i formen. Gamla filmklassiker har spökat i till exempel "Match point" (2005) och "Blue Jasmine" (2013). "Wonder Wheel" är bitvis som en gammal Joan Crawford-melodram, när Ginny ser sig förbisprungen av styvdottern.

Woody Allen bläddrar enerverande släpigt i minnesalbumet. Han ägnar lång tid åt att rigga för en tragisk vändning; den är lätt förutsedd, men ger ändå filmens sista fjärdedel mer hetta. 

Fram till dess är det mycket teaterkänsla, med många äktenskapsgräl i liten lägenhet. Skådespelarna är illa matchade. Den gormande Belushi ger inte mycket, medan Winslet är intensiv, både gripande och skrämmande, och farlig, när hon berusar sig med livslögner. 

Kate Winslets Ginny är nog sevärd för de flesta. Men som helhet kräver "Wonder Wheel" stort intresse för vintage-underhållning, och för vintage-Allen.

Se mer. Tre andra filmer med dramatik på nöjesfält: "Den tredje mannen", "Främlingar på tåg", "Zombieland". 

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.