Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Filmrecensioner

”Tingeling. Legenden om önskedjuret”

Tingeling, Vinka och Gruff i ”Tingeling. Legenden om önskedjuret”.
Tingeling, Vinka och Gruff i ”Tingeling. Legenden om önskedjuret”. Foto: DISNEY+DISNEY

Sockersött med udd. Gullig naivism ställs mot grym militarism.

Barnfilm
3

”Tingeling. Legenden om önskedjuret”
Regi: Steve Loter
Svenska röster: Hilda Henze, Linda Åslund, Susanne Thorson m fl.
Längd: 1 tim 16 min (7 år).

”Tingeling och piratfen”, den förra Tingelingfilmen, handlade om den äventyrliga älvan Zarina som gick till sjöss. ”Tingeling. Legenden om önskedjuret”, den sjätte i serien, har den zoologiskt intresserade Vinka som hjältinna. Att Tingeling själv mest fungerar som sidekick i de senaste filmerna upprör kanske hardcorefansen, men Disneys lilla galjonsfigur har inte tillräcklig lyskraft för att bära upp en film på egen hand – särskilt inte efter att hennes personlighet slätades ut (i de klassiska Peter Pan-sagorna kunde hon vara väldigt argsint).

Djurälvan Vinka hjälper småfåglar att flyga och matar kaninerna Gusse, Nusse och Tusse. Ibland tar hon sig även an farliga djur. Det blir kalabalik när hon pysslar om den nykläckta höken Hanna vars flock betraktar älvor som plockmat. Vinka lovar älvdrottningen att använda hjärnan, inte bara hjärtat, i fortsättningen men blir ändå kompis med en stor, luden best som väckts av en komet. Hon kallar den Gruff och bryr sig inte om profetian som säger att monstret ska förgöra Älvdalen.

”Legenden om…” är inte lika sockersöt som tidigare Tingelingfilmer och bitvis riktigt spännande. Den inkluderar ett par kusliga scener och ställer naivism mot militarism – den senare representerad av Nyx, en bevingad sköldmö som blir en välbehövlig kontrast mot Vinka, Tingeling och deras gulliga gäng. Filmen inkluderar, precis som föregångarna, ett knippe sirapssega Disneylåtar. Ett annat irritationsmoment är att ”neverbeast” i originaltiteln översätts till ”önskedjur”, trots att Gruff inte har någon förmåga att uppfylla önskningar. Däremot är han intressant designad – som om han avlats fram av lyckodraken Falcor i ”Den oändliga historien” och en överviktig cockerspaniel.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.