Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Filmrecensioner

Tv-recension: ”Gomorrah 3” – ett tronskifte i maffiafabriken

Tredje gången gillt för gangsterserien ”Gomorrah” som dödat all form av maffiaromantik. Nya säsongen öppnar starkt när Neapels undre värld skakas av maktstrider.

4

Tv-serie

”Gomorrah 3”

Serieskapare: Stefano Bises, Leonardo Fasoli, Roberto Saviano med flera.

I rollerna : Salvatore Esposito, Marco D’Amore med flera. Avsnitt 1–3. (HBO Nordic)

En skottskadad gangsterpatriark förblöder på stengolvet intill sin egen familjegrav. Några scener senare lyfter sonen Genny sin arvinge i luften på BB. Det är bäddat för arvsskifte i den napolitanska maffiafamiljen Savastano i den symbolladdade öppningen av ”Gomorrah 3”.

Den en gång bortskämda, söndercurlade mjukissonen har muterats till seriens slugaste och mest brutala maktspelare med svart läderjacka, pråliga guldsmycken och karaktäristisk mohikanfrisyr: ”Det som dödade honom var samma gift som vi alla bär inom oss. Vi vet att det finns där men kan inte spotta ut det”, säger Genny om fadern och visar en viss självinsikt.

På samma sätt har ”Gomorrah” blivit ett gift för tittarna. Omöjligt att spotta ut trots att vi egentligen har sett tillräckligt mycket för att vilja hoppa på första bästa vittnesskyddsprogram – eller få beskydd som seriens andliga fader Roberto Saviano.

Quiz: Har du koll på tv-serierna du följer?

Den dödshotade författaren bakom romanen ”Gomorra” fungerar fortfarande som idéspruta och faktakonsult när serien går in på tredje säsongen.

Serien, som i första hand är en spin-off på Matteo Garrones filmatisering från 2008, var något nytt när den för tre år senare ringlade sig in i tv-världen som en boaorm i en kaninbur.

”Gommorah” satte en ny standard för italienska tv och blev snabbt en global succé. Även om dramat flörtar med allt ifrån Shakespeare och Machiavelli till moderna fenomen som ”Game of thrones” och ”The wire” så ligger dess perversa dragningskraft i den ångestframkallande autenticiteten.

I rakt nedstigande led från Roberto Rossellini och de andra italienska neorealisterna filmas allt på plats i verkliga miljöer. I den anglo-saxiskt färgade tv-världen kändes det lite befriande att höra napolitansk dialekt till ett mörkt ruvande och nervigt soundtracket av Mokadelic och lokala hip-hop-artister.

Foto: GIANNI FIORITO

Liksom Savianos bok skildrar serien ett alternativt kapitalistiskt system med sin egna lagar och logik. ”Gomorrah” skildrar också knarkhandelns solkiga vardagsrutiner in i minsta detalj som påminner om till exempel David Simons ”The wire”.

Ännu mer originellt är att ”Gomorrah” har döstädat bort alla former av romantik som tidigare präglat gangsterdramer i film- och tv-historien – från ”Gudfadern” till ”Sopranos”.

Borta är hela genrens mysrys; de smygkarismatiska rollfigurerna, de snygga kostymerna, de slipade replikerna och terapisittningarna som åtminstone gav en liten illusion av hopp om bot och bättring.

Klaustrofobiska ”Gomorrah” erbjuder ingen själslig behandling, ingen väg ut, inget hopp, ingen nåd, ingen frälsning.

De moraliskt depraverade rollfigurer saknar både humor, medkänsla och karisma. Osympatiska knarkhandlare som dyrkar Mammon och makten och drömmer om pråliga guldpalats. Att se ”Gomorrah” är som att stirra rakt ner i helvetet i Neapels kokaindränkta no-go-zoner. Mörkt, grymt och skoningslöst.

Salvatore Esposito spelar den nye maffiabossen i ”Gomorrah 3”.
Salvatore Esposito spelar den nye maffiabossen i ”Gomorrah 3”. Foto: Gianni Fiorito

Om första säsongen var en fullträff så kändes den andra lite mer svajig, monoton och snabbskriven med sitt huvudfokus på blodiga maktstrider och den spända far och son-konflikten mellan Pietro och Genny Savastano.

Tredje säsongen öppnar starkare och bäddar för en ny era när Neapels kriminella värld återigen hotas av anarki inför den oklara maktsitutation.

Även om de tre första avsnitten av ”Gomorrah 3” befinner sig i samma fysiska och själsliga landskap som tidigare så öppnas ett litet fönster för botgöring för en av rollfigurerna. Ibland får man vara glad över det lilla.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.