Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-23 01:20

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/filmrecensioner/tv-recension-kostymdrama-gentleman-jack-om-kvinnligt-yrvader-i-hog-hatt/

Filmrecensioner

Tv-recension: Kostymdrama ”Gentleman Jack” om kvinnligt yrväder i hög hatt

Sophie Rundle och Suranne Jones spelar huvudrollen i ”Gentleman Jack”. Foto: Photographer: MATT SQUIRE

Efter succéserier som ”Happy valley” riktar Sally Wainwright blicken mot Englands första öppet lesbiska kvinna. Även om den viktorianska ”Gentleman Jack” är lite för konventionell för sitt eget bästa, blir Suranne Jones rollfigur en skräddarsydd feministisk förebild för vår tid, menar Wanda Bendjelloul.

Rätta artikel

Yrvädret Anne Lister stormar in i Halifax, västra Yorkshire. Året är 1832 och den svartklädda adelskvinnan med den prudentliga frisyren (som kommer att få dig att googla förviktorianska håruppsättningar resten av natten) är tillbaka i stan. 

På grund av sitt alternativa leverne, sin klädstil och allmänt okvinnliga sätt, både socialt och när det kommer till att sköta familjens affärer, har hon fått öknamnet ”Gentleman Jack”. 

Efter år av skörlevnad utomlands, fullt av festande och lesbiska förbindelser i Paris, har hon återvänt till den osofistikerade och konservativa lågadeln på de brittiska öarna. Familjen, framför allt hennes faster, tycks för länge sedan ha försonats med hennes okonventionella livsstil. Omgivningen i övrigt har betydligt svårare att ta order från en kvinna och finna sig i hennes ogenerade kurtiserande med ungmöerna på orten. 

Den Baftabelönade manusförfattaren Sally Wainwright (”Happy valley” och ”Scott & Bailey”) har specialiserat sig på att skriva småstadsdramer med kvinnor i centrum. Den här gången har hon rört sig bakåt i tiden och baserat sin berättelse på äventyraren, filantropen och hobbykirurgen Anne Listers dagböcker som uppgår till 24 volymer och skrevs med hjälp av kod som först långt senare kunnat dechiffreras. 

Läs Johan Cronemans krönika om polisserien ”Happy valley”

Lister har kallats för Storbritanniens första öppet lesbiska kvinna och hade flera offentliga relationer med kvinnor innan hon 1834, i största hemlighet, gifte sig i en kyrka i York med sin partner Ann Walker.

Genom historien har kvinnor som James Barry (brittisk militärläkare), Billy Tipton (amerikansk jazzmusiker) och modernisterna Gertrude Stein och Djuna Barnes (båda författare) klätt sig som män för att få möjlighet att leva det liv de önskade. 

Anne Lister uppfattas av många som en man men värjer sig inför alla sådana liknelser. Hon är bara en kvinna som plågas av konventionerna för vad som anses passande för någon av det täcka könet men tänker inte under några omständigheter låta sig hämmas av det när hon styr sitt familjeföretag med järnhand eller förför kvinnor på löpande band. 

Hon vägrar helt enkelt att kompromissa med någon sida av sin personlighet för att blidka omgivningen. Att hon alltid bär svart stram ridkappa över klänningen, hög hatt och käpp menar hon är resultatet av en olycklig kärleksaffär. Hennes mål är dock att till slut hitta en livspartner med en anständig förmögenhet att slå sig till ro med. Men för att göra det måste denna kvinna vara en ”gammal” nucka som inte längre är aktuell för giftermål. Hon har redan förlorat alldeles för många älskarinnor till konvenansäktenskap genom åren. Den tjugoåttaåriga och nervklena Ann (Sophie Rundle) passar därför perfekt in i hennes framtidsplaner. 

När Sally Wainwright intervjuades i DN i början av året sa hon att hon försökt att inte fastna i brittisk tv:s stela ”kostymdramastil”. Det har tyvärr inte lyckats helt, serien känns urmodigt tv-mässig i sin brist på gestaltning. 

Läs Filmfredags intervju med Sally Wainwright 

Styrkan ligger snarare i det rasande höga tempot, påskyndat av den vildavästerndoftande banjon i de musikaliska övergångarna, och den fascinerande berättelsen om industrialismens framväxt och kvinnors hemliga liv i början av 1800-talet, fullt av förbjudna erotiska drömmar, ofrivilliga graviditeter och diagnostiserad så kallad hysteri. Den lesbiska dimensionen hade gott kunnat vara lite mer kittlande och inte så tidstypiskt kysk, det blir mest en massa prassel under tjocka lager av kjolar.

Suranne Jones (”Scott & Bailey”, ”Doktor Foster”) är i alla fall slagkraftig i rollen som Anne Lister, ständigt på språng med hakan i vädret och en räv bakom örat. Hennes sätt att då och då vända sig bort från skeendet och tala direkt in i kameran signalerar ironi och självdistans. 

Det är nästan som om hennes karaktär förstår att hon i och med ”Gentleman Jack” är på väg att skriva om sitt eget narrativ och gå från att vara en historisk anomali till att bli en omhuldad feministisk förebild som skräddarsydd för vår tid.