Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur

Final för ”Bron” – manus inspireras av flyktingkrisen

Köpenhamn. Identitet och migration är huvudteman i finalsäsongen av succéserien ”Bron” som börjar sändas i SVT den 5 januari. 

– Serien ställer frågor som ”Vem är jag?”,  ”Vilka får vara med – och vilka får inte vara med?”, säger Sofia Helin som spelar den udda hjältinnan Saga Norén.

Saga Noréns gröna Porsche med registreringsskylten CKK511 står slarvigt felparkerad utanför en av ingångarna till en av de grå betongbyggnaderna i Tv-byn i Köpenhamn. En trappa upp tar ”Bron”-gänget emot pressen för sista gången. Den 5 januari är det premiär för den fjärde säsongen som sätter punkt för en av de mest framgångsrika nordiska serierna någonsin – en mörk kriminalhistoria som utspelar sig i två söndervittrande nordiska välfärdsstater med den underbart aparta hjältinnan Saga Norén. 

– Jag har en enorm separationsångest just nu, säger Sofia Helin bredvid sin danska kollega Thure Lindhardt som spelar Saga Noréns partner Henrik Sabroe.  

– För att lindra avskedet så spånar vi just nu på enklare serier som ”Saga och Henrik köper sommarhus”, ”Saga och Henrik åker på semester”, ”Saga och Henrik bakar pepparkakor”, skrattar Sofia Helin medan ett elakt decemberregn vräker ner utanför de stora fönstren.

Läs mer: Först ”Marcella” - sedan skräckserie

Fjärde säsongen utspelar sig knappt två år efter den förra. Saga Norén har fråntagits sin polisbricka och sitter på kvinnofängelse i Lund efter att ha dömts på mordet på sin egen mamma. På andra sidan sundet har hennes forna partner Henrik Sabroe fått ett komplicerat fall på halsen. Sista säsongen chocköppnar med att en kvinna brutalt stenas till döds vid brofästet på Pepparholmen. Det visar sig snabbt att hon är generaldirektör för danska Migrationsverket i Köpenhamn. Spekulationerna tar snabbt fart kring huruvida motivet kan kopplas till ”champagneskandalen” då några av hennes underlydande firade ett avvisningsärende genom att skåla i bubbel. Misstankarna riktas snabbt mot en iransk asylsökande som fått avslag och gått under jorden i väntan på utvisning. 

Redan i första avsnitten är det uppenbart att manusförfattarna Hans Rosenfeldt och Camilla Ahlgren har influerats av den stora flyktingkrisen 2015 där Öresundsbron hamnade i blickpunkten.  

Läs mer: Tv-serien ”Bron” får rysk version

– Ja, det var omöjligt att undvika eftersom det var det enda alla pratade om när vi skrev manuset. Falska pass, skyddat boende och gränskontroller passade också in i hela vårt huvudtema kring identitet. När det var dags att knyta ihop säcken var vi tvungna att pressa Saga och Henrik att tänka över vilka de är och vilka de vill vara, säger serieskaparen Hans Rosenfeldt som levt med ”Bron” i drygt 10 år. 

Han hävdar att det är den sista säsongen, men vill inte stänga dörren för all framtid: 

– Man ska aldrig säga aldrig. I dag är det ju ingen som vet om någon vill att ”Bron” ska återuppstå om 20 år. Men detta är det definitivt den sista säsongen inom överskådlig framtid, säger Hans Rosenfeldt. 

Läs mer: Antisemitism bidrog till att Bodnia lämnade ”Bron”

Sista säsongens tema passar Sofia Helin som handen i handsken. 

– Jag älskar att att fundera kring frågor som rör identitet. Om man ska sammanfatta säsongens kärna så handlar det om frågor som: Vem är jag? Vilka får vara med och vilka får inte vara med? Och varför? säger hon.

– Utan att avslöja för mycket så kan jag ändå säga att Saga i viss mån hittar ett slags acceptans kring sig själv, sin ensamhet och tillkortakommanden, säger Sofia Helin. 

Första säsongen av ”Bron” sändes 2011 efter åratal av förberedelser. Det som började som ett slags experimentellt svenskt-danskt integrationsprojekt har blivit en global succéserie som hittills har visats i drygt 180 länder. Regissören Henrik Georgsson var med redan från första säsongen och fungerar som huvudregissör. Han menar att serien egentligen bygger väldigt lite på svensk-danska kulturkrockar. 

– Vi skulle ha kunnat göra betydligt mer om detta, ”Bron” är snarare en vision om att vi hör ihop, säger Henrik Georgsson och fortsätter: 

– ”Bron" är snarare ett slags skandinavisk kulturimperialism. Vi skickar ut våra nordiska värderingar i världen via Saga Norén – en stark kvinna som tar för sig och till exempel har sex precis när hon själv har lust. ”Bron” är som ett slags kulturellt Ikeavaruhus som vi bygger runt om i världen, ler han. 

Läs mer: ”Bron” dubbelprisad i Storbritannien

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.