Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-01-19 04:25

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/flytt-till-mars-levandegors-pa-design-museum/

Konstrecensioner

Flytt till Mars levandegörs på Design museum

Bild 1 av 5 Videoinstallationen ”On Mars Today” ger besökaren en chans att uppleva Mars med flera sinnen.
Foto: Felix Speller/Design Museum
Bild 2 av 5
Foto: Foster+Partners
Bild 3 av 5 Kläder av returmaterial, anpassade för ett liv på Mars enligt modeföretaget RÆBURN.
Foto: Ræburn
Bild 4 av 5 Rymddräkt ur serien ”Sokol”, som använts av alla ryska astronauter från 1973 till i dag. Det är så kallad räddningsdräkt, ej avsedd att bäras utanför rymdkapseln.
Foto: Ed Reeve
Bild 5 av 5 Bosättning på Mars ritad av Foster+Partners
Foto: Ed Reeve

Vad krävs det för att flytta till Mars? Design museum i London försöker svara på frågan i utställningen ”Moving to mars” som både lockar och skrämmer Lotta Jonson.

Rymden har alltid fascinerat, människan längtat bort och ut. Till månen, till Mars. Kanske ännu mer nu med alla miljöhot. Elon Musk, som finansierat Tesla och även rymdföretaget SpaceX, talar om att åka till Mars redan år 2022. Fullt möjligt att bygga en miljonstad där på bara tjugo år, hävdar han, men då måste först tusen rymdskepp skickas dit med verktyg, material och byggnadsarbetare. 

I Design museums utställning ”Moving to Mars – Design for the red planet” är optimismen betydligt mer dämpad. Kanske finns det en framtid där ute men måste vi verkligen åka? Frågan löper genom hela utställningen och fördjupar perspektivet. 

”Moving to Mars” är inte bara genomlysning av rymdfarandets historia; den blir i själva verket en berättelse om mänskligt psyke. Om en aldrig stillad längtan att fly bort. En slags undermedveten överlevnadsstrategi? 

Bosättning på Mars, idé och utförande Hassell, 2019. Skalet gjort av sand skyddar mot strålning. I de uppblåsbara enheterna under skalet människor ska bo och verka. De innehåller allt livsnödvändigt i ett slutet ekologiskt system. Foto: HASSELL + Eckersley O’Callaghan

Den inledande videoinstallationen ”On Mars today” försöker levandegöra marslandskapet, vars steniga röda mark ligger vidöppen framför våra fötter. Vinden viner och kylan känns ända in i märgen. Därefter berättas om vetenskapsmän, kartor och mätinstrument. Den som vill fördjupa sig i SF-litteratur och filmfantasier kan njuta fullt ut. Det var egentligen först 1976, då den första raketen landade och kunde rapportera, som skräcken för en invasion av gröna marsmänniskor falnade. 

Inget liv på Mars, säger man i dag. Möjligtvis spår av liv. Temperaturen är -60 grader i genomsnitt, den kosmiska strålningen skadlig och atmosfären tunn, till stor del bestående av koldioxid. 

Handlar rymdforskningen då bara om teknik? Absolut inte. En resa till Mars tar sju månader. Miljön ombord på rymdskeppet måste vara formgiven så att alla ombord klarar av färden, både fysiskt och psykiskt. 

Kläder för rymdfärder, matförpackningar, verktyg att använda i tillstånd av tyngdlöshet med mera har sysselsatt designer i över ett halvsekel. Under rymdkapplöpningen anlitades framgångsrika formgivare, både på den sovjetiska och den amerikanska sidan. 

Arkitekten och designern Galina Balashova inredde bland annat arbetsplatser och sällskapsrum i MIR-raketerna i slutet av 60-talet. En del av hennes design används fortfarande. Ungefär samtidigt arbetade den kände bildesignern Raymond Loewy åt NASA. Han var först med att föreslå fönster på rymdskepp och sägs ha skapat det mest bekväma någonsin; Skylab. 

Ett av de senaste designtillskotten i London är Konstantin Grcics bord ”Pow wow”, som uppfyller en rad funktionella och emotionella krav för en lång resa, samt designern Anna Talvis kroppsdräkt ”Antagonist Exo.Mucle”, gjord av material som stimulerar posturala muskler. Likt ett bärbart gym motverkar den kroppens förtvining i miljöer med låg gravitation. Talvi har också designat dofthandskar som ska avvärja hemlängtan. 

Mars-möbler tillverkade av en 3D-printer. De finns i den lägenhetsmodell som byggts upp i utställningen ”Moving to Mars”. Design Nagami. Foto: Felix Speller/Design Museum

Just nu befinner sig sex astronauter i en bana runt jorden ombord på den internationella rymdstationen ISS. På utställningen får vi se hur de tvättar sig, tränar, äter, umgås. Allt i en genomdesignad miljö. 

Mest angelägna på ”Moving to Mars” är ändå avdelningarna Survive (överlevnad) och Thrive (växa/frodas). De handlar om vad som väntar där ute, efter själva färden.

Brittiska arkitekterna Forster + Partners tänker sig bosättningar byggda av robotar innan människor landar. I ett förslag från internationella Hassel ska 3D-skrivare producera gigantiska skal av marsgrus som skydd mot strålning. Under dem bor människor i uppblåsbara plastbubblor. 

En hemmiljö finns uppbyggd i fullskala. Rätt otrivsam, tycker nog de flesta. Minimal inredning med ytterst få föremål men på Mars finns ju ingenting. Allt som transporteras dit måste återanvändas, utsöndringar och avfall tas till vara. Liz Ciokajlo och Maurizio Montaltis känga ”Caskia”, gjord av svampmycel och svett, är tänkta för att göras på plats (ingår även i ”Design matters” på Bildmuseet i Umeå). Medan modemärket Ræburns ser olika förslag på intelligent återanvändning av fallskärmar och solskyddsfiltar – inte bara en utan flera gånger. 

Också maten är ett ämne med designaspekt på ”Moving to Mars”. Utställningen visar upp slutna ekologiska system, där späda grödor frodas. Konstnären Alexandra Daisy Ginsberg har dock ett mer filosofiskt angreppssätt. Hennes ”The Wilding of Mars” går ut på att sprida tåliga fröer på Mars och sedan vänta. Om 1 miljon år kanske den röda planeten blivit grön. Ifall uppvärmningsanordningar drivna av solpaneler smälter Mars-isen… 

Ungefär här tar både utställningen och min inlevelseförmåga slut. Är det inte jorden vi ska rädda istället för att befolka Mars? Kan något i forskningen om Mars hjälpa oss här och nu? Design Museum ger inga svar.

”Moving to Mars” både lockar och skrämmer.