Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-24 01:16

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/forfattaren-sven-lindqvist-ar-dod/

Kultur

Författaren Sven Lindqvist är död

Sven Lindqvist i sitt hem 2018. Foto: Hossein Salmanzadeh/TT

En av de viktigaste författarna i modern svensk litteratur har gått ur tiden. Han hade varit sjuk en längre tid och gick bort under tisdagen. Sven Lindqvists skildringar av europeisk kolonialism blev världskända och hans böcker har översatts till fler än 15 språk. 

Rätta artikel

Sven Lindqvist var bara 10 år gammal när fröet såddes till hans mest kända bok. Han läste då den svenska missionären Vilhelm Sjöbloms skildring av grymheterna som begicks av belgiska kolonisatörer under folkmordet i Kongo på 1880-talet. 

50 år senare skrev han ”Utrota varenda jävel” (1992), vars titel är hämtad från Joseph Conrads roman ”Mörkrets hjärta”. Boken handlar om den rasistiska utrotningspolitik som Europa bedrev i sina kolonier, och som enligt Sven Lindqvist var en förutsättning för det ekonomiska välstånd som västvärlden sedan lyckades uppnå. 

Boken ledde till en omfattande kulturdebatt om Förintelsen, eftersom Sven Lindqvist i boken menar att Nazitysklands utrotningspolitik under andra världskriget har en historisk bakgrund i den utrotningspolitik som Europa sedan länge hade bedrivit i sina kolonier. Auschwitz var ”den moderna, industriella tillämpningen av en förintelse, på vilken det europeiska världsherraväldet sedan länge vilade”, skrev han.

”Utrota varenda jävel” blev internationellt mycket uppmärksammad och översattes till en lång rad språk. 15 år senare sattes den också upp som pjäs på Stockholms stadsteater.

Läs mer: Johan Croneman: Filmen som närmar sig Sven Lindqvist som jag önskar att jag vågat 

Men Sven Lindqvist var en väletablerad författare långt före 1992 och hade redan i unga år vant sig vid att hans böcker kunde väcka debatt. Han debuterade med essäboken ”Ett förslag” 1955 och hamnade i hetluften första gången med den lilla stridsskriften ”Reklamen är livsfarlig”, där han beskriver reklamen som det kapitalistiska samhällets motsvarighet till kommunismens propaganda. Den fick stor uppmärksamhet vid utgivningen 1957 och har också översatts till flera språk. 

Hans änka Agneta Stark säger till DN att Lindqvist, som lidit av Parkinsons sjukdom i 15 år, var ”klar men trött” den sista tiden i livet.

– Vi läste högt ur flera bra författarskap ihop, han och jag, Gunnar Ekelöf bland annat. Han följde intensivt med i omvärlden när det gäller högerextremismen och Brexit och var på sitt vanliga vis engagerad och småförbannad på ett karakteristiskt sätt för oss som kände honom väl, säger hon.

Han vistades de sista månaderna på ett särskilt boende på Bräcke diakoni. Hon beskriver det som en fin sista tid.

– Jag tycker man kan säga att han var färdig med det han gjort. Han var en mycket stor författare och han har betytt väldigt mycket för många och det får jag veta när folk nu skriver till mig. Det är många som har läst honom och han har hjälpt många, det var han glad och stolt över.

Sven Lindqvist odlade en egen litterär stil där han vävde samman personliga betraktelser med samhällskritik, aforismer, reportage, självbiografi och historia. 

Sven Lindqvist, 1998. Foto: Lennart Isaksson/TT

Andra klassiska böcker är ”Myten om Wu Tao-tzu” (1967), ”Gräv där du står” (1978), ”En älskares dagbok” (1981), ”Bänkpress” (1988), ”Ökendykarna” (1990), ”Nu dog du: bombernas århundrade” (1999) och ”Terra Nullius – en resa genom ingens land” (2005).

Sven Lindqvist har varit medarbetare på Dagens Nyheters kultursida sedan 1951. Tre reportageserier i DN från Latinamerika belönades med Stora journalistpriset 1969. Bland annat var Sven Lindqvist med i den bolivianska staden Vallegrande när Che Guevaras revolutionsförsök krossades 1967.

Sven Lindqvist reste även mycket i Asien och resorna gjorde avtryck i en lång rad böcker och i tidningsartiklar. De för 1970-talet tidstypiska rapportböckerna ”Jord och makt i Sydamerika” (1973) och ”Jordens gryning” (1974) är två exempel. 

Hans böcker är översatta till cirka 15 språk. 

Europas mörka historia, med kolonialism, imperialism, rasism och folkmord, var återkommande teman i författarskapet. 

Han doktorerade i litteraturhistoria med en avhandling om Vilhelm Ekelund 1966 och blev hedersdoktor vid Uppsala universitet 1979. Under åren 1961-1962 tjänstgjorde han som kulturattaché i Peking 1961-62 och i ”Myten om Wu Tao-tzu” berättar han om hur CIA då försökte värva honom som spion. Tillsammans med sin dåvarande fru, Kinakännaren Cecilia Lindqvist, skrev han böckerna ”Kina inifrån” (1963) och ”Asiatisk erfarenhet” (1964). 

Politiskt stod Sven Lindqvist under hela livet nära socialdemokratin. Tidvis riktade han emellertid hård kritik mot partiet, bland annat vid avslöjandet av IB-affären 1973 och vid pensionsuppgörelsen med de borgerliga partierna 1998. 

Sven Lindqvist, 1999. Foto: Janerik Henriksson/TT

 

Till hans mer renodlat självbiografiska böcker hör de självutlämnande romanerna ”En älskares dagbok” (1981) och ”En gift mans dagbok” (1982), där Sven Lindqvist i skrivandet återvände till gamla dagboksanteckningar.

2013 sände SVT dokumentären ”Ökendykaren” där Hans-Erik Therus porträtterade Sven Lindqvist och följde med honom och hans fru Agneta Stark på resor, framträdanden och föreläsningar både i Sverige och utomlands.

”Myten om Wu Tao-tzu” kom ut i nyupplaga 2017, 50 år efter utgivningen av originalupplagan. Förra året utkom ”Sanningskonst”, en bok där Sven Lindqvist samtalar med författaren Stefan Jonsson, professor i etnicitet, om sitt liv och författarskap. 

Sven Lindqvist blev 87 år.