Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-04-09 04:35

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/forskaren-bi-puranen-vi-maste-skydda-de-sarbara-migranterna/

Kulturdebatt

Bi Puranen: Vi måste skydda de sårbara migranterna

Information om handtvätt från 1177 på flera olika språk.
Information om handtvätt från 1177 på flera olika språk. Foto: Alexander Mahmoud

Varför är svensksomalier överrepresenterade bland de som avlidit av covid-19 i Stockholm? De är uppenbarligen extra sårbara som migranter. Vi måste göra mer för att hjälpa de utsatta, skriver forskaren Bi Puranen. 

Häromdagen fick vi veta att ett stort antal av de som avlidit av covid-19 i Stockholmsområdet har visat sig vara av somaliskt ursprung. Det var en svensksomalisk läkare som slog larm. Vanligtvis får vi sällan veta om en sjukdom särskilt skulle drabba en speciell etnisk grupp, eftersom detta är svåråtkomlig och rentav sekretessbelagd information. När detta nu har konstaterats väcks frågan om varför somaliska migranter verkar drabbas hårdare än andra och om vi kan göra något åt det?

De senaste åren har jag haft ansvaret för en undersökning som handlar om utomeuropeiska migranters integration i det svenska samhället. Vi har analyserat hur sociala normer och värderingar påverkas och förändras över tid hos de största migrantgrupperna. Närmare 8.000 utomeuropeiska migranter har deltagit i projektet. En övergripande slutsats av denna undersökning är att migranterna känner sig hemma i Sverige och uppskattar den trygghet och säkerhet vårt land erbjuder. En annan slutsats bekräftar samtidigt bilden av det uttalade utanförskap och kulturutmaning som flytten till Sverige innebär.

Många av de utomeuropeiska migrantgrupperna kommer från samhällen där den faktiska livslängden är väsentligt kortare än i Sverige. De har under sin levnad utsatts för rader av tuffa sjukdomar och ofta varit undernärda. Många har drabbats av oro och stress på grund av krig och våld. Lägg därtill höga födelsetal som åtminstone belastat kvinnornas liv och hälsa samt att åtskilliga varken kan läsa eller skriva. Då är bagaget vid ankomsten till Sverige stort. 

De samhällen som de flyr från är ofta dysfunktionella där människor förlitar sig till släkt och vänner för att säkra överlevnaden. Eftersom den första generationen migranter som regel behåller stora delar av ursprungslandets kultur – bland annat just närheten och tilliten till den egna gruppen – blir de särskilt sårbara i situationer när vi som i dessa dagar, rekommenderas att isolera oss från varandra.

Utöver denna mer kulturella aspekt tillkommer det faktum att trångboddheten ofta är stor, då svenska lägenheter mestadels är byggda för mindre familjer – inte generationsboende. Denna trångboddhet där farmor och farfar ibland delar rum med sina barnbarn kan vara problematisk ur smittspridningssynpunkt.

När vi frågat migranter i Sverige om var de hämtar sin huvudsakliga information uppger en tydlig majoritet att det är från de egna landsmännen via direkta samtal. Därefter följer kontakter via sociala medier. Först på tredje plats kommer de dagliga tv-nyheterna. En tredjedel av migranterna uppger att det är ursprungslandets nyheter de tittar på, även om de också tagit del av de svenska nyheterna. 

I dessa dagar informerar också somalisk tv om covid-19 och om hur landet stängt sina gränser och skolor. Man får dessutom veta att den traditionella förkylningskuren med ingefärs- och citronte inte hjälper mot denna sjukdom, men väl handtvätt och att undvika stora folksamlingar. Risken är dock uppenbar att de som främst förlitar sig på ursprungslandets nyheter går miste om vilka rekommendationer som gäller i Sverige.

Tilliten till den egna gruppen är väsentligt högre bland somaliska migranter än tilliten till människor som man inte känner eller möter för första gången. Intressant är att förtroendet för svenska myndigheter trots detta är mycket högt. Åtta av tio migranter har överlag stort förtroende för våra samhällsinstitutioner som exempelvis riksdag, regering, universitet och offentlig service. Detta tyder på att somaliska migranter förmodligen har stor villighet att ta till sig information från dessa organ, förutsatt att informationen når dem.

Ytterligare en relevant aspekt är hälsolitteracitet, det vill säga individens förmåga att inhämta, förstå, värdera och använda sig av information för att bibehålla eller förbättra sin hälsa. Denna kunskap är avgörande för vår förmåga till smittbekämpning. Många utomeuropeiska migranter saknar ofta de språkliga och utbildningsmässiga förutsättningarna för hälsolitteracitet. Ett sätt att avhjälpa detta är genom de riktade informationsinsatser som nu startats. 

Viktigt är att vi då forskningsmässigt följer insatserna – vilka ger bäst nytta i olika utsatta grupper? Det gjorde vi i kampen mot tuberkulosen. Den sjönk därmed kraftigt långt innan verkningsfulla mediciner och vacciner fanns på plats. Det behöver vi också göra nu.

Läs mer:

Så fick kunskap och upplysning tuberkulosen på fall 

Överrepresentation av coronasmittade från Järvafältet