Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-12-07 19:18

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/fortalsmal-har-blivit-sarskilt-angelaget-med-dagens-alla-sociala-medier/

Kultur

”Förtalsmål har blivit särskilt angeläget med dagens alla sociala medier”

Foto: advokatdebasso.se

På måndagen avslutades rättegången där Cissi Wallin står anklagad för förtal. Det har varit ovanligt att åklagare driver förtalsmål, men nu har de fått instruktioner om att i högre grad åtala för förtal.

Grundregeln kring förtalsmål är att den enskilda personen som uppger sig varit utsatt för förtal själv ska väcka åtal, inte åklagare. Om åklagaren anser att det är ”påkallat ur allmän synpunkt” ska dock förtalsmål drivas som ett allmänt åtal med åklagare och polis.

Åklagare fick dock för en tid sedan instruktioner att i större omfattning driva förtalsmål vilket har lett till en viss ökning, understryker advokat Sargon De Basso vars advokatfirma De Basso är inriktad på framför allt brottmål.

– Tidigare var instruktionen att det just skulle föreligga ett allmänintresse för att det allmänna skulle driva förtalsmål. Effekten av det blev dock att väldigt få åklagare drev sådana mål. I dag är instruktionen att man i större grad ska åtala när man kan peka på en allvarlig skada för målsäganden och därmed ökar rättstryggheten. Detta har blivit särskilt angeläget med dagens alla sociala medier, säger De Basso.

Han har arbetat med ett flertal förtalsmål, just nu som målsägandebiträde för en svensk filmregissör där den misstänkta dömdes för grovt förtal av honom i tingsrätten. Domen har överklagat och ska härnäst prövas i hovrätten.

Vad särskiljer förtalsmål från övriga brottmål?

– Två saker: Det första är just att åklagare sällan driver förtalsmål, jämfört med andra brottstyper som ofta faller under allmänt åtal. Den andra omständigheten är bedömningen av om huruvida det anses vara förtal eller inte.

– Om jag säger något kränkande till dig så kallas det förolämpning, säger jag samma sak om dig fast till tredje person så kan det vara förtal. Så när en uppgift av det här slaget lämnas så ska den värderas rättsligt och prövas om den var försvarlig. Då ska det i första ledet inte göras en prövning av sanningshalten, det vill säga om det föreligger en skälig grund för påståendet. Är uppgiftens lämnande oförsvarlig och till sin karaktär pekar ut någon som brottslig så är det förtal, punkt – oavsett vad som kan visas om det är sant eller inte, betonar advokat Sargon De Basso.

Hur tror du att tingsrätten kommer att döma i Wallin/Virtanen-ärendet?

– En inte alltför vågad gissning är att åklagaren kommer att få bifall, men jag låter det vara osagt. Det är ju en prövning av vissa människor. Processuellt är försvarets argument i det här fallet att det var försvarligt att lämna uppgifterna eftersom det blev startskotten för metoo och att den rörelsen förde så mycket gott med sig. 

Läs mer: Åklagaren yrkar på villkorlig dom för Cissi Wallin