Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-04-04 05:55

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/fortrollande-primadonna-styr-allt-i-sanningen/

Filmrecensioner

Förtrollande primadonna styr allt i ”Sanningen”

Catherine Deneuve och Juliette Binoche i ”Sanningen”.
Catherine Deneuve och Juliette Binoche i ”Sanningen”. Foto: Laurent Champoussin

Den japanska ”Shoplifters”-regissören Hirokazu Kore-eda är tillbaka med sin första film utanför Japan. Den franska stjärnduon Catherine Deneuve och Juliette Binoche brakar samman i ett mor-dotter-drama. 

I en park bakom ett fängelse i Paris ligger ett litet slottsliknande hus där den berömda skådespelerskan Fabienne Dangeville (Catherine Deneuve) bor med sin kock, som också är hennes sängkamrat eller om det är sängkamraten som är kock. Hon har en trotjänare som hon behandlar som luft fastän hon är beroende av honom, och i öppningsscenen blir hon intervjuad av en andäktig journalist som hon roat leder i cirklar. Hon ser kort sagt till att inte bli utmanad av någon. Det är möjligt att den stora sköldpaddan i trädgården är hennes exmake som hon har förhäxat.

Den enda som försöker göra motstånd mot all förtrollning är hennes New York-baserade dotter (Juliette Binoche), på tillfälligt besök med sin familj. Men inte heller hon verkar ha en chans att tränga igenom primadonnans pansar. 

Det är en frusen, klassisk ”världsberömd förälder” versus ”förbisett barn”-relation som bäddar för uppslitande konfrontationer. Någon ”En familj – August: Osage County” blir det inte, det är Kore-eda för finstämd för. Striden utkämpas på andra, mer sofistikerade sätt. Ibland för sofistikerade för att de ska kännas alls. 

Den japanske regissören har ett pärlband av mästerliga filmer bakom sig men ingen har fått så mycket internationell uppmärksamhet som Guldpalmsvinnaren ”Shoplifters”, om en liten driftig ”familj” som hankar sig fram i en japansk storstadsslum. Som alltid när någon har gjort ett mästerverk hoppas publiken på något slags fortsättning. Som så ofta tar regissören i stället chansen att göra något helt annat. Det är begripligt men det går inte alltid bra.

Utan Deneuve hade filmen varit helt obegriplig. Samtidigt bidrar kanske hennes briljans till att få allt annat att blekna mer än vad som varit avsikten.
Catherine Deneuve briljerar igen.
Catherine Deneuve briljerar igen. Foto: Laurent Champoussin

”Sanningen” har sina enstaka lysande ögonblick, men det är en splittrad film. Dialogen är så sparsmakad att den känns torftig. De plötsliga tårarna och leendena saknar känslomässig grund. Juliette Binoche får aldrig får sin karaktär att lyfta från papperet och kanske var den tråkigt skriven från början. De vackra, franska interiörerna saknar Kore-edas vanliga fingertoppskänsla för miljöer.

Exteriörerna däremot har han gudomlig koll på: Gatan mellan primadonnans slottsliknande hem och La Santé-fängelsets murar, höstluften, lönnen som plötsligt fäller sina löv utanför fönstret.

Och så har han Catherine Deneuve, som kan slå om mellan föraktfullt manipulativ och naket förvirrad på bråkdelen av en sekund. Hon hör till de kvinnor som uttalat sig ofta och mer eller mindre väl om politiseringen av konsten. Här uttrycker hon sin hållning i frågan om vad man kan kräva av en konstnär på det sätt hon gör det bäst; i sitt skådespeleri. Framför allt med sin kropp, sina gester och sina blickar, men också i repliker där hon friskriver konstnärer från att behöva leva i verkligheten, bry sig om sina närmaste eller tala sanning.

Hon kan göra hänsynslöshet sensuell och ointresse av allt som inte kretsar kring henne själv till något upphöjt och magiskt. Utan Deneuve hade filmen varit helt obegriplig. Samtidigt bidrar kanske hennes briljans till att få allt annat att blekna mer än vad som varit avsikten. Primadonnan vann till och med över filmen.

Se mer. Tre andra filmer av Hirokazu Kore-eda: ”Still walking” (2008), ”Sådan far, sådan son” (2013), ”Tredje mordet” (2017).

Läs fler filmrecensioner i DN 

Läs mer: Toppbetyg till ”Shoplifters”