Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Kultur

Fortsatt hög digitalmoms väcker oro i tidningsbranschen

En redaktion i Oskarshamn. Många lokaltidningar oroar sig för att den sänkta digitalmomsen verkar dröja.
En redaktion i Oskarshamn. Många lokaltidningar oroar sig för att den sänkta digitalmomsen verkar dröja. Foto: Jeppe Gustafsson/IBL

Lokaltidningskoncerner över hela landet blöder ekonomiskt, men branschens länge efterlängtade sänkning av digitalmomsen försenas ytterligare – nu på grund av regeringsläget. ”Bedrövligt”, tycker Mittmedias vd Per Bowallius.

Den 2 oktober enades EU:s finansministrar om nya momsregler som tillåter de medlemsländer som vill att sänka digitalmomsen. I dag är Sveriges momssats på tidningar, böcker och tidskrifter 6 procent, medan momsen på digitala publikationer ligger på 25 procent. Samma text får alltså ett högre pris om den läses på dator eller telefon i stället för i papperstidning eller tryckt bok. När mediekonsumtionen för varje år som går blir alltmer digital har den fyra gånger högre momssatsen på digital journalistik blivit alltmer ekonomiskt kännbar för tidningshus och bokförlag.

Förra året kom 13 procent av den svenska morgonpressens intäkter från digitala kanaler – ett tal som dock växer mycket snabbt.

Publicister och mediehus har länge efterlyst en digital momslättnad, inte minst mot bakgrund av att många lokaltidningar blöder ekonomiskt och ortsförankrad nyhetsbevakning på många håll i landet har upphört. Koncernchefer för lokaltidningar har hoppats att momsförändringen ska verkställas snabbt, helst 2019, visar en rundringning gjord av tidningen Medievärlden.

Sedan Ekofinmötet i Bryssel förra veckan finns inte längre något formellt hinder för Sverige att harmonisera momssatsen mellan tryckt och digital text. Stödet för en sänkt digitalmoms har också en bred förankring i riksdagens EU-nämnd.  

Ändå dröjer den digitala momssänkningen sannolikt till den 1 januari år 2020, uppger Gösta Brunnander, pressekreterare hos Magdalena Andersson (S).

– Efter Ekofinmötets formella beslut vidtar nu ett svenskt lagstiftningsarbete. En lagrådsremiss ska skickas ut och budgeten ska lämnas om en månad. Det innebär att vi inte kommer att hinna få in förslaget i budgetpropositionen för 2019. Men när vi har gjort promemorian och remitterat den kommer vi tydligare att kunna berätta om den tidsplan som blir aktuellt för det här förslaget, säger Gösta Brunnander.

Hur lång tid kan det ta att göra färdigt promemorian och remittera den?

– Det är fortfarande för tidigt att säga, vi kommer att veta mer om tidsplanen om ett par månader. Men det blir också nästa regerings uppdrag. Eftersom vi är en expeditionsministär har vi begränsade möjligheter att fatta politiska beslut, säger Gösta Brunnander.

Magdalena Andersson vill för närvarande själv inte uttala sig om digitalmomsen med hänvisning till att hon ingår i en expeditionsregering. Men i en intervju i DN i samband med EU-beslutet förra veckan förklarade hon att en expeditionsministär har svårt att genomföra momssänkningen:

– Det finns tydliga begränsningar vad en övergångsregering normalt sett gör. Det här är även en budgetfråga och handlar om vad en budget kan innehålla. Nu är allt fokus på att få en regering på plats, så att budgetarbetet kan börja, säger hon.

För lokaltidningskoncerner är den förlängda väntetiden på sänkt digitalmoms knappast ett välkommet besked. Hall Media, som så sent som 2014 bantade 80 av 530 tjänster, meddelade i onsdags att ytterligare 80 tjänster måste bort de närmaste fem åren, enligt P4 Jönköping. Hall Media ger bland annat ut Jönköpings-Posten, Värnamo Nyheter och Smålands-Tidningen.

– Nu har det äntligen hänt något positivt i frågan på EU-nivå. Då är det klart att jag verkligen, verkligen hade hoppats att man skulle hantera det här på ett väldigt snabbt sätt. Över en femårsperiod skulle en sänkt digitalmoms ge betydande effekter för oss, säger Mats Tidstrand, vd på Hall Media. 

På en av Sveriges största lokaltidningskoncerner Mittmedia, som äger ett trettiotal tidningar i bland annat Dalarna, Ångermanland, Jämtland, Härjedalen, Medelpad, Hälsingland och Gästrikland, väcker förseningen besvikelse. Trots att koncernen de senaste tre åren minskat sina personalkostnader med 100 miljoner kronor halverades vinsten förra året från en redan blygsam nivå, enligt branschtidningen Resumé. Mittmedias vd Per Bowallius förstår inte varför momssänkningen ska behöva dröja till den 1 januari 2020.

– Jag tycker det är för bedrövligt. Nu när man fick möjlighet hade jag förväntat mig att man skulle agera mycket, mycket snabbare. Det finns i de flesta politiska partier en stor kunskap om behovet i branschen och om hur viktig den här frågan är. Man har pratat väldigt mycket om att man inte har kunnat göra något på grund av EU-komplikationen. Nu är den borta och då är det bara att agera, säger Per Bowallius.

Du har ingen förståelse för att en provisorisk regering har svårt att fatta politiska beslut? 

– Det finns en bred förankring för att hantera den här frågan. Jag tycker att man gömmer sig lite bakom situationen. 

Vilka konsekvenser kan fördröjningen få för Mittmedias journalistik?

– Det här är en utsatt bransch som befinner sig i stor förändring. För vår del innebär det ett antal miljoner kronor till nästa år som vi inte har med oss in i arbetet och som vi inte vet hur vi ska hantera 2019. Vi får titta på hur det påverkar rent konkret, men det är klart att det påverkar oss, säger Per Bowallius. 

Även i andra mediehus fanns en förväntan om snabbare hantering av digitalmomsen. Den förlusttyngda tidningskoncernen Stampen ger ut bland annat Göteborgs-Posten, Hallands Nyheter, Hallandsposten, Bohusläningen och Strömstads Tidning.

– Det fanns en förhoppning i branschen att när beslutet väl tagits i EU skulle det kunna gå snabbt att få igenom ett beslut i Sverige. Det är olyckligt om momssänkningen dröjer ända till 2020 eftersom den är så viktig i branschens omställning. Fler och fler av våra läsare tar del av våra nyheter digitalt, säger Stampens vd Johan Hansson.

Vad har ni tänkt använda pengarna till?

– En sänkning av digitalmomsen skulle göra att vi kan satsa ännu mer på lokaljournalistik. Det är där fokus ligger och det är där pengarna skulle komma att användas, säger Johan Hansson som också försäkrar att inga av Stampens tidningar riskerar att läggas ned som följd av digitalmomsförseningen. 

Tidningsutgivarnas vd Jeanette Gustafsdotter ser allvarligt på förseningen i digitalmomsfrågan. Hon menar att även en expeditionsministär kan fatta beslut i frågan eftersom det redan innan valet fanns en bred politisk enighet om digitalmomsen.  

– Det här är mycket tråkigt. Problematiskt. Det kommer att innebära att fler journalisttjänster försvinner. Ytterst är det konsumenterna som blir förlorarna. Jag har svårt att se varför det inte skulle vara fullt möjligt att få in det i vårbudgeten om man verkligen vill och att de då ska bli gällande från den 1 juli. Nu är det upp till bevis om politikerna vill ha en stark fri press med starka lokaltidningar, säger Jeanette Gustafsdotter.

Redan för två år sedan menade dåvarande kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) att medierna befinner sig vid ruinens brant, och att mediernas ekonomiska problem också är en demokratisk fråga.

– Medierna i stort, och lokalmedia specifikt, står vid kanten av ett stup och det kommer att få konsekvenser för hela det demokratiska samtalet, sa Alice Bah Kuhnke i en intervju i DN.

38 publicister varnade i ett upprop i maj för att den växande medieskuggan på många håll i landet riskerar att urholka den lokala demokratin: ”Dagens höga moms på digital journalistik riskerar nämligen inom kort att leda till färre redaktioner, fler vita fläckar på mediekartan och en försvagad demokrati”, skrev publicisterna bland annat på DN Debatt.

Oron för vad lokaltidningarnas ekonomiska utmaningar kan betyda för det demokratiska samhället hörs även från andra håll.

– De lokala dagstidningarna är ryggraden i journalistiken på alla orter i Sverige. Public service har aldrig haft lika många journalister utanför Stockholm som dagspressen har haft. Med digitaliseringen rasade reklamintäkterna enormt för dagspressen. Det är väldigt få unga som tecknar nya prenumerationer och ett skäl till att det har varit svårt är den 25-procentiga momsen på de digitala prenumerationerna, säger Lars Truedson, föreståndare för Institutet för mediestudier.

Förra året saknade var åttonde kommun någon form av redaktion eller tidning, enligt Lars Truedson. Än så länge finns vad han vet ingen färdig studie i Sverige som visar hur kommuner i medieskugga skiljer sig från andra kommuner, men andra studier har visat att bevakningen påverkas både kvantitativt och kvalitativt när en lokalredaktion läggs ner. Forskningsprojekt som tittar på hur medierapporteringen skiljer sig mellan olika typer av kommuner har också inletts på Södertörns högskola.

– Det finns internationella studier som visar på positiva demokratiska effekter och högre effektivitet i penninganvändningen på de orter som har lokaljournalistik. Jag känner inte till någon svensk studie som hårt slår fast nyttan av lokaljournalistik. Men det är svårt att undgå tanken på att politiker som inte längre får några frågor om de beslut de har fattat kan tänkas bli lite mindre noggranna i sitt värv, säger Lars Truedson.

Läs mer om digitalmomsen här.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.