Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-05-30 18:20

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/fredrik-strage-drommen-om-maskinmusik-far-vanta-ett-tag-till/

Kultur

Fredrik Strage: Drömmen om maskinmusik får vänta ett tag till

Många av Jukebox-låtarna är paradoxalt nog mer psykedeliskt utsvävande än Grateful Dead (bilden).
Många av Jukebox-låtarna är paradoxalt nog mer psykedeliskt utsvävande än Grateful Dead (bilden). Foto: REX

Många har längtat efter musik skriven av maskiner, men inte ens Kraftwerk har lyckats leverera den. Den nya generatorn Jukebox har en del att lära. Mycket blir jättekonstigt, men kanske börjar en ny era snart.  

I Douglas Couplands bok ”Polaroids from the dead” åker ett ungt par hem från en Grateful Dead-konsert. De är trötta på det psykedeliskt utsvävande jammandet. De längtar efter något sterilt och strikt. Hon ber honom att stoppa en kassett i bilstereon: ”Låtar om robotar, skrivna av kassaapparater, vad som helst som motverkar det där hippieoväsendet.”

Många har längtat efter maskinmusik, alltså musik skriven av maskiner, men inte ens Kraftwerk har lyckats leverera det. De är trots allt vanliga dödliga människor (vilket blev sorgligt uppenbart när Florian Schneider avled härom veckan). Först på senare år har olika typer av artificiell intelligens blivit så avancerade att de kan komponera musik nästan på egen hand. 

I slutet av april presenterade OpenAI, ett forskningsinstitut som startats av Elon Musk, musikgeneratorn Jukebox som efter att ha matats med över en miljon låtar kan skapa musik inom många olika genrer.

Generatorn bygger på neurala nätverk, den teknik som imiterar hjärnans inlärning och tidigare har använts för att exempelvis skapa konst som ser ut att vara målad av Picasso eller Van Gogh. Bland de tusentals smakprov som redan presenterats av Jukebox finns ”Rock i Elvis stil”, ”Klassisk pop i Frank Sinatras stil” och ”Pop i Miley Cyrus stil”. Till skillnad från den instrumentala föregångaren MuseNet, som OpenAI lanserade i fjol, tar Jukebox hjälp av låttextbasen LyricsWiki för att ge styckena sång.

Som kompositör har Jukebox dock fortfarande en del att lära. ”Låtarna som genereras är sammanhängande, har traditionella ackordföljder och kan till och med innehålla imponerande solon”, säger OpenAI. ”Men vi hör inga refränger som upprepas.” 

Många texter blir dessutom jättekonstiga. ”It's Christmas time and you know what that means. It's hot tub time!” sjunger en smäktande artificiell Frank Sinatra som vill bada. Elvis-klonen har rätt vibrato men är inte mer begriplig: ”With my toe sis, with my oh sis, with time. At least we woke up with a mind.”

Ett annat problem med den nya tekniken är upphovsrätt. Nyligen fick Jay-Z:s advokater Youtube att tillfälligt plocka bort ett par AI-genererade klipp där rapstjärnan framför delar av Första Mosebok och ”Hamlet”. Bakom dem låg kontot Voice Synthesis som specialiserar sig på deep fake-röster och har fått sex amerikanska presidenter att recitera NWA:s ”Fuck the police”. Men har offentliga personer patent på sina röster? Vad är skillnaden mellan att en maskin lär sig härma någon och att en mänsklig imitatör gör det?

OpenAI, som låtit Jukebox träna på enorma mängder upphovsrättsskyddat material, kommer säkert också att få advokater efter sig så snart ljudkvalitén blivit bättre och algoritmerna skriver vassare refränger. 

Samtidigt gör just det brusiga och skeva många stycken fascinerande. Musiken försöker framstå som normal men blir mest drömskt sökande, som om en annan livsform försöker begripa popmusik. Det låter som om klassikerna filtrerats genom The Black Lodge, den onda dimensionen i ”Twin Peaks”. Många av Jukebox-låtarna är, paradoxalt nog, mycket mer psykedeliskt utsvävande än Grateful Dead.

Det dåliga ljudet skapar också en egendomlig känsla av autenticitet, ungefär som hundraåriga stenkakor med blues eller jazz. Kanske kommer vi i framtiden, när musik gjord av maskiner dominerar, att närma oss dessa primitiva alster med andakt, eftersom de var början på en ny era. Kanske kommer vi också säga att maskinerna, precis som människorna, hade mer själ innan de lärt sig vad som funkade kommersiellt.

Läs fler krönikor av Fredrik Strage