Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur

Gammal teknik blåser liv i ny orgel

I går,söndag, invigdes orglarnas orgel, Dübenorgeln, i Tyska kyrkan i Stockholm. Det är en replik av den berömda barockorgeln från 1600-talet.

Den praktfulla "Dübenorgeln" är tillbaka i Stockholm efter 225 år. Instrumentet, en av den svenska konstmusikens viktigaste, användes av den betydande musikerfamiljen Düben, som dominerade musiken i Sverige under stormaktstiden.

Det är dock inte originalorgeln som invigdes i Tyska kyrkan, utan en replik av den berömda barockorgeln som var ett av sin tids främsta musikinstrument i Sverige.

Historien är svindlande. Tyska församlingen i Stockholm ville ha ett praktfullt instrument, men med få stämmor. Orgeln stod klar 1609, men när nordtyska musikerfamiljen Düben invandrade till Sverige byggdes orgeln ut i etapper och nådde sin slutliga storlek i mitten av 1600-talet.

Ett sekel senare var Tyska kyrkans glansdagar förbi. Orgeln var nersliten och nyare musikaliska uttryck och kvalitetskrav restes. Instrumentet såldes därför 1779 och fraktades under stora umbäranden till Övertorneå invid polcirkeln. Där står huvudverket kvar än i dag, medan ryggpositivet används i betydligt ombyggt skick i närliggande Hietaniemi kyrka.

Dessa autentiska förlagor har man kunnat studera på plats inför rekonstruktionen (pedalverket har dock gått förlorat). Extra intressant, eftersom det knappast finns kvar några stora 1600-talsorglar i Sverige. Dessutom har Gustav Düben i skrift noggrant beskrivit orgeln.

Rekonstruktionen, initierad av professor Hans-Ola Ericsson, är resultatet av ett forskningsarbete mellan Musikhögskolan i Piteå och Luleå tekniska universitet i samarbete med Göteborgs Organ Art Center (Goart) vid Göteborgs universitet. Arbetet började med ett första instrument som i dag står i det norrländska samhället Norrfjärden. Det nu aktuella instrumentet i Tyska kyrkan är byggt av Grönlunds orgelbyggeri i Gammelstad.

Man har gjutit speciellt tunnväggiga pipor på sandbäddar, en kunskap som återvunnits först under senare år. Tekniken gör att metallen svalnar snabbare och därmed blir hårdare och orgelpipan stabilare. "Dübenorgeln" har inte en enda träpipa.

Det doftar fortfarande
färg om orgeln. De praktfulla sniderierna på utsidan är utförda efter förlaga av träskulptören Mårten Redtmer, som även gjorde utsmyckningarna på regalskeppet "Vasa". Eftersom orgeln är nyförgylld glänser den kraftfullt. Bygget har gått på 10 miljoner kronor och paradoxalt nog är det som var billigare förr - arbetskraften - mycket dyrt i dag, och bladguldet som vid den tiden kostade en förmögenhet går att få för ett tiotal kronor bladet.

Under invigningen stängdes orgelns elektriska luftfläkt av och bälgarna fylldes manuellt med luft via fottramp - precis som före elektricitetens intåg. Under veckans festkonserter drivs den sedan förmodligen elektriskt.

Tyska kyrkans organist Michael Dierks spelar några toner. Klangen låter sällsamt ren.

- Det beror på att tidiga barockorglar har så kallad medeltonsstämning, helt utan den moderna tempererade stämningens kompromisser. Senare romantisk musik går därför inte att spela på detta instrument, men väl mycket nyskrivet och psalmer, säger Michael Dierks.

Det finns två orglar till i Tyska kyrkan. Ett alldagligt instrument i neobarock från 1972. Och i källaren är en romantisk orgel nedpackad. Den byggdes direkt efter att Tyska kyrkans torn brunnit 1878. Om den restaurerades skulle kombinationen med Dübenorgeln göra Tyska kyrkan till ett av Sveriges mest fantastiska och mångflexibla orgelrum, med möjlighet att spela många olika sorters verk.

Fakta/Dübenorgeln

Första versionen klar 1609, byggd av tysken Paul Müller.

Består av: huvudverk, öververk, ryggpositiv och pedalverk, innehåller 36 stämmor och tre manualer enligt 1684 års disposition och är stämd i medelton.

Invigningskonserter: den 9, 10, 13, 15 och 16 maj.

Bild

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.