Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur

Gåvor bakom operahus

Stockholms kungliga opera som invigdes 1898.
Stockholms kungliga opera som invigdes 1898.
Staten vill inte och näringslivet är ointresserat av att betala för ett nytt operahus i Stockholm. Då står hoppet till en rik mecenat som betalar bygget för egna pengar.

När operan i Stockholm byggdes på 1880-talet stod K A Wallenberg för pengarna. Även Köpenhamnsoperan byggdes, på 2000-talet, tack vare en mecenat.

Problemet för de svenska miljardärerna är att donationer till kultur inte är avdragsgilla på samma sätt som i många andra länder.

Gåvor är inte avdragsgilla i inkomstdeklarationerna i Sverige. Sponsorpengar går att få avdrag för om det kan styrkas att det finns en klar motprestation hos den som tar emot pengarna. Det finns flera rättsfall som klarar ut vad dessa motprestationer ska bestå av. Det måste handla om utgifter för inkomsternas förvärvande, säger Karl-Henrik Bucht, kansliråd på finansdepartementet.

Det var år 2000 som den danska stiftelsen A P Møller and Chastine Mc-Kinney Møller Foundation förvånade operavärlden genom att donera 1,8 miljarder kronor till ett nytt operahus i Köpenhamn. Huset var en gåva till den danska staten. Pengarna var avdragsgilla för stiftelsen vilket i praktiken innebar att de danska skattebetalarna indirekt fick stå för en betydande del av bygget.

Villkoret var att det skulle vara en ”present” och inte något ”presentkort” där staten kunde använda pengarna som de själva ville. Precis som mecenater alltid gjort bestämde A P Møller and Chastine Mc-Kinney Møller Foundation allt om det nya operahuset. Platsen blev Dokön som ligger snett emot den plats där flygbåtarna från Malmö lägger till och som redan ägdes av A P Møller-koncernen. Henning Larsen utsågs av stiftelsen till arkitekt för bygget och ledningen för Det Kongelige Teater i Köpenhamn fick nöja sig med att sitta med i en styrgrupp för att kunna se hur arbetet fortskred.

År 2005 stod bygget klart och betraktas som ett av Europas modernaste och bäst fungerande operahus. Det kallas mest för ”Operan” sedan drottning Margrethe avvisat planerna på att byggnaden skulle få kunglig status och bära hennes namn. I överenskommelsen med den danska staten finns att staten får cirka 150 miljoner kronor om året och Köpenhamns kommun cirka 50 miljoner kronor.

Privata initiativ var också grunden då det nuvarande operahuset byggdes i Stockholm. År 1889 skapade bankdirektören K A Wallenberg ett teaterbyggnadskonsortium som drev igenom både en plan för finansiering och själva byggprojektet. Wallenbergs lyckades övertala staten att ge tillstånd till ett omfattande premieobligationslån på flera miljoner kronor. Slutnotan för operan i Stockholm hamnade på 4,3 miljoner kronor, vilket resulterade i ett dyrare och finare hus än de som samtidigt byggdes i bland annat Frankfurt, Dresden, Halle, Budapest och Prag.

”Låt upp, låt upp din högra port,

”Låt upp, låt upp din högra port, Du sångens nya tempelgård! Du hvilar på en helgad ort, Där Gustafs verk sin tjenst har gjort Som tongudinnans vård.”

Så lyder första strofen i ”Kantat vid Nya Operabyggnadens invigning” som sjöngs när Operan invigdes 1898. (

Källa: Festskriften ”Operabyggnaden i Stockholm”, redaktör O A Busch.)

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.