Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-04-09 16:31

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/geometriskt-ogongodis-av-lars-gunnar-nordstrom/

Konstrecensioner

Geometriskt ögongodis av Lars-Gunnar Nordström

Bild 1 av 3 Verk av Lars-Gunnar Nordström på Galerie Forsblom
Foto: Per-Erik Adamsson
Bild 2 av 3 Verk av Lars-Gunnar Nordström på Galerie Forsblom
Foto: Per-Erik Adamsson
Bild 3 av 3 Målning av Lars-Gunnar Nordström på Galerie Forsblom
Foto: Per-Erik Adamsson

Galerie Forsblom i Stockholm visar nu ett fyrtiotal verk av den finska konkretisten Lars-Gunnar Nordström. En gedigen presentation av konstnären i sitt jazziga esse, tycker Sebastian Johans.

Som den kanske mest tongivande finska konkretisten har Lars-Gunnar Nordström (1924-2014) ofta utmålats som en finländsk motsvarighet till Olle Bærtling. Men där Bærtling sökte sig vidare mot en öppen form, som tycks fortsätta utanför underlagets begränsning, höll sig Nordström alltid till den konkreta konstens grundidé. Han är närmare besläktad med den andra generationens svenska konkretister, som Lars-Erik Falk. 

Galerie Forsblom visar nu ett fyrtiotal verk från 1950-talet och framåt av Lars-Gunnar Nordström. Helheten är en gedigen presentation av en Nordström i sitt jazziga esse.

Det finns en skön behärskning hos denne konstnär. Han är föredömligt återhållsam i sitt arbete med geometriska formelement. Det blir aldrig ett frosseri. Ett fåtal tydliga färger och några väl valda former per gång, det räcker. Och visst har det gett honom en hållbarhet. Lars-Gunnar Norströms konst är fortfarande väldigt snygg. 

Som det anstår en konkretist som tror på formens autonomi är han dessutom som bäst när han gör grafiska blad där spåren efter konstnärens hand knappt är synliga. 

Lars-Gunnar Nordströms verk är knappast omvälvande, men bjuder en elegant, rytmisk och lättillgänglig fanfar för konstens egenvärde. Ögongodis, helt enkelt.