Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur

Gröna fasader kan få husen att hålla längre

Husfasader som täcks med växter minskar buller, sparar energi och kan motverka en trendängslig rivningsiver. Det menar arkitekten Rudi Scheuermann som har konstruerat en levande husfasad av gröna alger.

Arkitekten Rudi Scheuermann är fasadspecialist på teknikkonsultbolaget Arup, som bland annat förverkligade konstnären Ai Weiweis vision om nationalstadion Fågelboet i Peking. Arups hittills enda projekt i Sverige är David Chipperfields förslag till ett nytt gyllene Nobelcenter på Blasieholmen. Men i vanliga fall är Rudi Scheuermann mindre förtjust i guld än gröna skogar – åtminstone på husfasader. I Hamburg ansvarade han för konstruktionen av världens första byggnad med en grön algfasad, en bioreaktiv lösning som både erbjuder skugga under varma sommardagar och en förnyelsebar energikälla för uppvärmning på vintern. Mikroalgerna, som fermenteras till biogas, odlas i 129 platta glaspaneler på de bägge husväggarna i söderläge.

– Det bästa med den gröna algfasaden är kanske att den utmanar folks fantasi. Många förbipasserande stannar till framför de här fasaderna som om de vore ett akvarium. Bubblorna med koldioxid som stiger upp i panelerna verkar ha en lugnande effekt, säger Rudi Scheuermann under sitt första Sverigebesök där han gästar Materialdagen på Stockholmsmässan.

Den rogivande effekten gäller inte specifikt alger. Forskning har visat att människor som vistas i gröna miljöer blir lugnare och får lättare att slappna av.

– Innerstadsmiljöer orsakar mycket mer stress än landsbygdsmiljöer, men om vi gör våra städer grönare kommer de att bli mer beboeliga, inte bara för människor. Den biologiska mångfalden av bland annat insekter skulle öka, vilket gynnar städernas hållbarhet och förmåga att producera mat, säger han.

Men det kanske viktigaste skälet att göra husfasader mer organiska är varken biologiskt eller tekniskt utan estetiskt, menar Rudi Scheuermann. Det mest miljövänliga huset är det hus som återanvänds, eftersom rivning, nyproduktion och transporter av byggmaterial slukar stora resurser.

– I dag rivs eller renoveras många hus för att fasadens utseende upplevs som otidsenligt. Gröna fasader kan råda bot på det, eftersom växter inte följer trendcykler på samma sätt som andra material. Jag har aldrig hört någon säga att en byggnad övervuxen av murgröna skulle vara otrendig.

Foto:

Glasbyggnaderna Mashrabiya i Abu Dhabi, inspirerade av kaktusblomman.

Fortfarande är helglasade skyskrapor populära runt om i världen. Investerare föreställer sig glas som ett tidlöst och beständigt material som symboliserar framsteg. Glasfasader går också snabbt att installera, berättar Rudi Scheuermann.

– Ända sedan Mies van der Rohe designade sitt glastorn i Berlin på 1930-talet har folk varit fascinerade av den här idén om att bo i en Alvar Aalto-vas. Det är en spännande idé för arkitekter, men ofta ser vi att de boende inte är så glada över att vara fullt exponerade. De vill ha ett visst mått av privatliv.

Foto:

Nationalstadion ”Fågelboet” i Peking, konstruerat efter konstnären Ai Weiweis idé.

Ett annat problem med helglasade fasader är att de ger ett dåligt inomhusklimat och ökar energiförbrukningen, särskilt i varma klimat där glasfasader förutsätter luftkonditionering. När Arup fick en beställning på ett två 150 meter höga glastorn i Abu Dhabi tog de därför fram särskilda, utanpåliggande paraplyer som fäller ut sig vid solljus och sluter sig vid skugga.

– Mashrabiya i Abu Dhabi är en av få glasbyggnader i världen som erbjuder yttre skuggning. Du blir inte bländad när du tittar ut och när solen befinner sig på andra sidan får du en full, ostörd utsikt då paraplyerna fälls ihop. Inspirationen kom från kaktusblomman i öknen, som fungerar på samma sätt.

Gröna fasader: Så funkar de
Rudi Scheuermann.

• Fasader som täcks av växter kan i varma klimat minska behovet av luftkonditionering, eftersom växternas fukt leder bort värme.

• Grönsaksodling på hustak och fasader kan i viss mån minska stadsinvånares importbehov av livsmedel, som står för en betydande del av städers utsläpp och resursförbrukning.

• Gröna fasader dämpar trafikbuller från gatan. De renar också luften från biltrafikens hälsofarliga partiklar, som annars lätt tar sig in genom öppna fönster efter att ha stigit upp längs med uppvärmd luft intill husväggar.

• Om växter placeras på 20 procent av redan existerande stadsbyggnader, inklusive taken, tror Rudi Scheuermann att energikonsumtionen i en tätbebyggd stad kan minska med 15-20 procent.

• Större inslag av grönt i urbana miljöer ökar den biologiska mångfalden, vilket gör staden mer livskraftig i framtiden.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.