Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-05-29 05:50

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/gui-minhai-trostar-sig-med-bilderna-fran-sverige/

Kultur

”Gui Minhai tröstar sig med bilderna från Sverige”

På måndagen hölls en manifestation för Gui Minhai utanför Kinas ambassad. Grethe Rottböll läste en av hans dikter.
På måndagen hölls en manifestation för Gui Minhai utanför Kinas ambassad. Grethe Rottböll läste en av hans dikter. Foto: Jessica Gow/TT

Kina hävdar att Gui Minhai inte längre är svensk. Men den fängslade förläggarens dikter som nu ges ut i en samling, skrivna i kinesiskt fängelse, handlar om älgar och potatis. I dikterna skriver han fram sin svenska identitet. På måndagen lästes de i protest utanför Kinas ambassad i Stockholm.

I diktsamlingen ”Jag ritar en dörr på väggen med fingret” skriver han om glögg och pepparkakor, om Jonas Alströmer och potatisen, och om hur Oden, med sina korpar kommer till hans hjälp när han på den sjunde dagen av lidande kedjad kryper fram över golvet. Dikten om Oden publicerades i helgens Kultursöndag.

Under sina år i Göteborg såg historikern Gui Minhai statyn av den svenske potatisivraren på Lilla Torget och för kinesiska läsare har han också skrivit en bok om skandinavisk mytologi.

”Jag ritar en dörr på väggen med fingret” heter den nyutgivna diktsamlingen och en av dikterna har fått titeln ”Min konung – till Carl XVI Gustav”. I den beskriver Gui Minhai ett hem där han var makalöst rik, där han både fick rösta och ha en kung vars ”vänliga integritet” liknas vid en hundraårig tall medan poeten själv, ett föräldralöst barn, i ”frihetens, kärlekens och styrkans nationalpark” fått växa till ”fullvuxen älg”.

Förläggaren Martin Kaunitz fick dikterna av Gui Minhais dotter och bestämde sig genast för att publicera.

– Det finns väldigt mycket ångest, rädsla och skräck under de här bilderna. Det är som att han tröstar sig med bilderna från Sverige, hur det en gång var och hur det kan bli igen. Det är hjärtskärande samtidigt som det i dikterna också finns ett inneboende trots, ett motstånd, säger Kaunitz.

På tisdagen fyllde Gui Minhai 56 år. Dagen före hölls en stödmanifestation utanför Kinas ambassad i Stockholm då en rad personer och företrädare för organisationer läste hans dikter. Efter uppläsningen överlämnade Förläggarföreningens ordförande Eva Gedin och Författarförbundets ordförande Grete Rottböll ett protestbrev till stöd för hans frigivande till kinesiska ambassaden.

– Den här typen av manifestationer är absolut avgörande för att Gui Minhai inte ska glömmas bort. Dessutom är Gui Minhais dikter lustfyllda att läsa upp högt, säger DN:s kulturchef Björn Wiman, en av tisdagens uppläsare. 

Gui Minhai, som i februari i år dömdes till tio års fängelsestraff i Kina, överlämnade dikterna till sin dotter Angela Gui 2017. Hans två första år i fängelse hade då bytts till en, skulle det visa sig, kort period av kommunarrest vilket gjorde att han kunde ge elva dikter till sin dotter med instruktionen om att de skulle publiceras.

Gui Minhai
Gui Minhai Foto: Anders Wiklund/TT, Anders Wiklund/TT

”När han gav mig dikterna sa han att han förstått varför de han skrivit tidigare inte blivit bra. Jag behövde hitta min röst, sa han. Och visst är det märkligt att han skulle hitta den där han gjorde, att en institution tänkt att krossa i stället kan förädla”, skriver hon i förordet.

– Det är Angela som har fått bestämma detta, men vi ser tydligt att det man bör göra när en författare sitter fängslad för sina texter är att prata om det och göra världen uppmärksam på att orätt har begåtts. Det lilla som sipprar in till personen som sitter inspärrad, det kan vara ett vykort eller en viskning om att de där ute kommer ihåg dig, det kan rädda liv, säger Martin Kaunitz.

Från Hongkong hade Gui Minhai,  under många år givit ut och sålt böcker kritiska mot den kinesiska regimen när han hösten 2015 försvann under en vistelse i Thailand. En av dikterna handlar om hur berättarjaget utsätts för slag och sparkar på Mekongfloden, vilket Kurdo Baksi, som har skrivit diktsamlingens efterord, tolkar som en berättelse om hur Gui Minhai greps och fördes bort.

”Några böcker om sexskandaler” har utlöst ett krig med soldater och örlogsfartyg, skriver han i en dikt. ”På väg hem efter att ha handlat mat sveptes jag in i krutrök”.

– Det är ganska fantastiskt att han lyckats skriva och få ut den här diktsamlingen, säger Magnus Fiskesjö, verksam vid Cornell University och på 1980-talet kulturattaché vid svenska ambassaden i Peking.

Protest för Gui Minhai i Hongkong 2016.
Protest för Gui Minhai i Hongkong 2016. Foto: TT

– Den visar att Kina inte kan bestämma allting. Det kan också tyvärr vara så att myndigheterna i Kina drar slutsatsen att ”vi skulle aldrig låtit honom sitta i husarrest”, fortsätter Fiskesjö som konstaterar att missnöjet nu jäser i Kina också över hur regimen har hanterat coronapandemin.

– För mig är det moralisk bankrutt att försöka stänga ner det fria ordet på det här sättet. Det visar hur rädda och svaga de är, det enda vapnet de har är brutalt våld. Frågan är bara hur länge kan de hålla på så här, utan att det blir ett motstånd och kritik även inne i Kina?