Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-09-18 03:22

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/gulligare-nar-lasaren-sjalv-valjer-nyheter/

Kultur

Gulligare när läsaren själv väljer nyheter

Foto: John White Photos/Alamy

När medielandskapet digitaliseras tar läsarna och tittarna kontrollen över nyhetsvärderingen. Då blir det mer väder, sport och nöje i stället för nyheter om politik och samhälle, menar forskare.

Klickmonstret har vassa tänder, men pälsen är len och blicken värnlös. Vem kan motstå en jättejättesöt kattunge? Eller, som rubriken lyder på en av nätets alla virala listor, ”39 katter som äter glass”.

Den söta katten har blivit en symbol för klickmonstret: en bild, ett videoklipp eller en berättelse som har möjlighet att dra till sig många läsare och i bästa fall sprids som löpeld på sociala medier. Blir viral. Det klickade är inte alltid samma sak som det delade. Men i många fall – särskilt då länken är positiv och glädjespridande – växer klickmonstret snabbast genom utfordring på Twitter och framför allt Facebook.

Pionjären på att sprida nyheter och underhållning i sociala medier är amerikanska Buzzfeed. Sajten startade 2006 och har blivit så framgångsrik att även svenska forskare talar om en buzzfeedifiering av nyhetsjournalistiken. Rubrikformatet ”Du kan aldrig ana” har blivit så välkänt att The Onions sajt Clickhole kunde parodiera upplägget med en satir som också blev viral: ”Vi placerade en bit smör i rumstemperatur. Du kan aldrig ana vad som hände sedan”. Den som klickar får se en långfilm på tre timmar som visar en bit smör som smälter.

En annan paradgren är listor med intresseväckande rubriker. ”9 kändistweets du missade i dag”, ”64 skäl till att en uppväxt på Hogwarts förstör dig för resten av livet” och ”12 sanningar som alla kattägare måste acceptera” är tre exempel från i går. Numera har sajten även råd att satsa på klassisk journalistik, kanske rent av i högre utsträckning än många traditionella nyhetsmedier, men det var troligen inte den grävande journalistiken som gjorde att Buzzfeed vintern 2013 hade fem gånger så stor digital trafik som The New York Times.

I dag finns oräkneliga efterföljare. Upworthy, som vill vara ”ett socialt medium med en mission”, sägs vara den snabbast växande mediesajten hittills. En av sajtens metoder är att ge varje artikel 25 rubriker och sedan mäta vilken som klickas mest. Bland svenska varianter kan nämnas Lajkat, Viralt, Sociala nyheter, Newsner, i viss mån Nyheter24 och i ökande utsträckning även etablerade mediers nätupplagor.

Forskare varnar sedan en tid för det växande antalet nyhetsundvikare och de konsekvenser denna utveckling kan få för demokratin (DN 17/11). Men finns det ett nyhetsundvikande drag även i nyhetsflödet som sådant? Det beror förstås på definitionen av en nyhet. Men att underhållning har fått en mer framskjuten plats i nyhetsflödet de senaste åren är ingen våghalsig hypotes.

– Det finns för lite forskning som jämför nyhetsurvalet över tid för att man ska kunna dra några säkra slutsatser. Men det mesta talar för att vad som är en nyhet har förändrats. Den typ av nyheter som kräver mycket förkunskaper hos journalisterna och publikerna får svårare att tränga igenom i det nya medielandskapet. Medan nyheter som är omedelbart intresseväckande, relativt enkla att producera och relativt lätta att förstå har större sannolikhet att bli rapporterade, säger Jesper Strömbäck, professor i journalistik vid Mittuniversitetet.

Ett aktuellt exempel är multi­sport­hunden Arthur – en gathund som slog följe med det svenska VM-laget under deras strapatser i Ecuador efter att en av atleterna bjudit den hungriga jycken på en köttbulle. Historien om Arthur som adopterades, beviljades inresa i Sverige (efter ingripande från Ecuadors socialminister) och slutligen landade på Arlanda är ett exempel på en må bra-nyhet som nyhetskonsumenterna inte behövde leta efter med ljus och lykta på svenska Buzzfeedkopior. Inget rikstäckande nyhetsmedium utom Ekot kunde motstå det köttbulleälskande klickmonstret.

– Konkurrensen om människors uppmärksamhet har ökat, vilket gör det allt viktigare att producera nyheter som har en förmåga att tränga igenom informationsbruset. I och med att internet och sociala medier har blivit viktigare fäster man större vikt vid olika typer av undersökningar av vad folk faktiskt läser, vad man länkar, vad man klickar på, vad man delar, vad som helt enkelt väcker uppmärksamhet, säger Jesper Strömbäck.

I ett långt reportage om klickbeteenden i tidskriften Filter i somras drogs bland annat slutsatsen att nyhetsvärderingen har flyttats från redaktionerna till läsarna. ”Det är mindre viktigt vad en nyhet säger om samhället än vad den säger om en själv”, konstaterade reportern Christopher Friman. Den identitetsskapande potentialen i en nyhet var också vad The New York Times pekade ut som en avgörande framgångsfaktor i den rapport om tidningens digitala framtidsstrategier som läckte ut i våras.

Ytterligare ett sätt att ringa in förskjutningen erbjuder medieforskarna Pablo J Boczkowski och Eugenia Mitchelstein i ”The news gap” (MIT Press, 2013). Boken jämför journalisternas nyhetsvärderingar med mediekonsumenternas nyhetsval i 20 nättidningar i USA, Tyskland, Spanien, Storbritannien, Argentina, Brasilien och Mexiko och resultatet visar att medan journalister prioriterar nyheter om politik och samhälle föredrar läsarna i större utsträckning nyheter om sport, nöje, brott, kändisar och väder.

Forskarna kallar det nyhetsklyftan. Den har sannolikt alltid funnits där – djur och sex sålde lösnummer långt före Internets genombrott – men så länge tidningsläsaren var tvungen att köpa hela tidningen för att läsa om den senaste nöjesskandalen, eller se hela nyhetsprogrammet för att ta del av väderprognosen, behöll journalisterna kontroll över nyhetsvärderingen. Annonsörerna hade inga alternativ. Med dagens ökade konkurrens från digitala medier ser sig många etablerade medier tvungna att försöka överbrygga nyhetsklyftan mellan de publicistiska idealen och läsarnas mätbara preferenser.

Här finns dock risk för felslutet att likställa människors klickbeteenden med deras efterfrågan, menar Jesper Strömbäck.

– Man kan inte enbart gå efter klickstatistiken, eftersom det människor tar del av på nätet inte nödvändigtvis reflekterar vad de egentligen tycker är viktigt och intressant. Det man fångar upp med klickandet är just den typ av nyheter man väljer att ta del av via datorn, läsplattan eller mobilen, medan många föredrar att läsa längre och mer fördjupande artiklar i papperstidningen. Risken med att satsa mer på klickvänlig journalistik är att människor upplever att den journalistiska kvaliteten försämras och i slutändan vänder sig bort från nyhetsmedierna, säger han.

En läsare som sett sin egen nyhetskonsumtion bli mer selektiv av det skälet är Stefan Dubbelman, 47 år och bosatt i Stocksund. Han beskriver sig själv som ”mycket politiskt intresserad, medelklass med skapligt välbetalt jobb” och avviker därmed något från den nyhetsundvikare som profilerades i förra artikeln: ung och politiskt ointresserad.

– Jag har känt ett växande ointresse att ta del av nyhetsflödet därför att det gör mig till en sämre människa, en mer missbelåten, argare och tröttare människa, säger han.

Som avskräckande faktorer i nyhetsflödet nämner Stefan Dubbelman braskande rubriker som ”Här dödsstörtar fembarnspappan”, integritetskränkande nyhetskameror som dröjer sig kvar vid offrets ansikte i väntan på tårar och svårighet att skilja mellan reklam och nyheter i digitala medier.

– Det verkar som om journalistkåren förlorat en inre kompass och bara rapporterar utan att tänka på till exempel konsekvenserna av att ett barn får se en massa hemska saker på nyheterna. Det går inte att försvara detta med att världen är sådan. Världen har alltid varit på en massa olika vis, men det är inte säkert att man blir en bättre människa av all information.

– Om man ska hålla sig i mentalt gott trim så måste man helt enkelt välja bort en stor del av medierna. Man lägger nyheterna i facket depraverad underhållning och i stället för att ta del av nyhetsflöden så söker man specifikt på det man är intresserad av, säger han.

Leder klickmaximeringen till en nyhetstrött publik? Är den ett snabblim med dålig journalistisk hållbarhet eller tvärtom den transparenta tillsats som krävs för att åstadkomma jämvikt mellan journalisternas utbud och publikens mätbara efterfrågan?

– Det enda jag vågar vara någorlunda säker på när det gäller framtidens journalistik är att det blir en ökad skillnad mellan olika typer av journalistik. Sverige har av tradition haft en sammanpressad informationskultur jämfört med USA, där skillnaden mellan den bästa och sämsta journalistiken har varit väldigt stor. Jag tror att vi i Sverige rör oss mot en utveckling där skillnaden mellan olika typer av journalistik ökar, säger Jesper Strömbäck.

Foto i texten: Hans Strand/Corbis, Krister Göransson/TT, Claudio Bresciani/TT