Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur

Gunilla Thorgren: Luther fick sexism att framstå som gudomligt påbud

”Det står ju i Bibeln.” Staty över Martin Luther i Wittenberg.
”Det står ju i Bibeln.” Staty över Martin Luther i Wittenberg. Foto: IBL

Gunilla Thorgren svarar ärkebiskop Antje Jackelén om Luther och reformationen.

Vi vet inte om Luther verkligen spikade upp sina teser på kyrkporten i Wittenberg. Men en sak vet vi med bestämdhet, han fastslog kvinnornas underordning som en order given av Gud. Ett femhundraårigt idéarv som rotat sig i den svenska samhällskroppen.

När ärkebiskop Antje Jackelén (DN 30/10) breder ut sig om Luthers frihetsideal och presenterar hans katekeser som en folkbildargärning, blir det ur ett kvinnoperspektiv näst intill historierevisionism.

Läs mer: Antje Jackelén: Martin Luthers frihet skänkte bildning även för hjärtat

Redan år 1596 beslöt Uppsala domkapitel om förhör av allmogen i alla Sveriges socknar. I 1686 års kyrkolag stadgades att alla präster var skyldiga att hålla husförhör med alla rotevis. Alla – hög som låg – skulle kunna Luthers Lilla katekes som ett rinnande vatten. Husförhören avskaffades 1895 men fortsatte på landsbygden långt in på 1900-talet.

Där satt alltså kvinnor, män och barn och stavade sig igenom Luthers påbud:

”Ni hustrur, underordna er era män, så som ni underordnar er Herren. Ty en man är sin hustrus huvud, liksom Kristus är församlingens huvud – han som är Frälsare för sin egen kropp. Som församlingen i allt underordnade sig Kristus, skall hustrun i allt underordna sig sin man.” (Efesierbrevet 5:22-24, som ingår i Luthers hustavla.)

I det fjärde budet ”Du ska hedra din fader och din moder på det att det må gå dig väl och du må länge leva i ditt land”, utvidgar Luther fadersrollen till att omfatta inte bara den biologiska fadern, utan alla manliga makthavare. ”Till detta bud hör också ytterligare att tala om allt slags lydnad mot överhetspersoner, som hava att befalla och styra.” Drängar och pigor ska underordna sig sina godsherrar och vara tacksamma att de får arbeta i deras hushåll. ”För detta borde de till och med gärna avstå något av sin lön och vara tacksamma.” (Stora katekesen)

Överheten är, enligt Luther och kristen tradition, av Gud.

Luther var en man från senmedeltiden. Vad annat kan vi förvänta oss?

Problemet är att dessa hans medeltida värderingar fullständigt okritiskt genom flera århundraden hanterats av både kyrka och stat som absoluta sanningar, direkt anvisade av Gud i Gamla testamentets skapelseberättelse.

Svenska kyrkan var fram till 1990-talet en statskyrka. Prästerna var tjänstemän i staten. Under femhundra år har de förmedlat Luthers medeltida kvinnosyn i predikningar, husförhör, som deltagare i statliga utredningar och i samtal med enskilda. De medverkade till flera hundra år av häxjakt, där kvinnor dränktes eller brändes på bål.

De har bekämpat kvinnors rätt till preventivmedel, sexualupplysning, fri abort, avkriminalisering av homosexualitet. De har fördömt kvinnor som fött barn utom äktenskapet. De har myntat begreppet ”oäkta” barn. De bekämpade kvinnors önskan att bli präster ända in på 1960-talet.

Svenska kvinnor har fört en envis kamp för sina rättigheter under 150 år. Kyrkan har alltid varit den främsta motståndaren.

När ärkebiskopen hyllar Luther som en bildningens förespråkare, så glömmer hon att innehållet i den bildning som bevärdigades menigheten i katekeserna sannerligen inte var mycket att hänga i julgranen om man ville räta på ryggen och skapa sig ett fritt liv.

”Den som är rättfärdig av nåd och begriper detta genom tron är fri”, skriver ärkebiskop Jackelén. Det är sannerligen ett spetsfundigt sätt att villkora friheten för alla förtrampade och kuvade. Frihet till underkastelse.

Varför inte fira reformationen och Luther med att ödmjukt be om förlåtelse postumt till alla de hundratusentals kvinnor som genom århundradena förminskats och fördömts av den kyrka som nu prisas?

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.