Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-10 14:43

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/hanna-eklund-varfor-motsatter-sig-socialdemokraterna-socialdemokratisk-politik/

Kultur

Hanna Eklund: Varför motsätter sig socialdemokraterna socialdemokratisk politik?

EU-minister Hans Dahlgren och statsminister Stefan Löfven.
EU-minister Hans Dahlgren och statsminister Stefan Löfven. Foto: Stina Stjernkvist/TT

EU-kommissionen har föreslagit ett krispaket med bidrag till regioner och branscher som drabbats av covid-19-pandemin. Sveriges socialdemokratiska regering säger nej. Det är en ojämlikhetspolitik som hugger rätt in i den europeiska demokratins redan blödande hjärta, skriver juristen Hanna Eklund.

Inte en gång till! Varför motsätter sig Sveriges socialdemokratiskt ledda regering socialdemokratisk politik? Frågan har ställts förr, men nu när människor dör och insjuknar i samma sjukdom runt om i världen behöver vi ställa den igen. 

EU-kommissionen föreslår att EU ska hjälpa människor som drabbats av covid-19-pandemin. Enligt förslaget ska EU gemensamt ta ett lån, för att sedan fördela pengarna till olika former av stöd till sjukvård, forskning och investeringar i ”gröna” jobb runt om i Europa. Pengarna ska inte lånas ut till länder, utan delas ut som bidrag till regioner, småföretag och människor som drabbats hårt av pandemin. Det gigantiska lånet ska huvudsakligen betalas tillbaka genom att EU inför skatt på koldioxidutsläpp och digital skatt på multinationella techbolag.

Sverige säger nej. Sveriges regering säger: ”Det ska vara lån, inte bidrag.” Man syftar då på att de pengar som EU lånar gemensamt bör delas ut som villkorade lån till EU:s medlemsstater.

Vi minns hur villkorade lån användes under finanskrisen. Länder som drabbades av finansmarknadens kollaps fick pengar av EU och IMF i utbyte mot reformer. Lån gavs om sjukvården skars ner eller privatiserades, skydden för arbetstagare försvagades och socialförsäkringssystemen monterades ner eller togs bort.

Utmärkt, tyckte Sveriges finansminister Magdalena Andersson redan då. Men få försvarar finanskrislånens utformning i dag. Att socialpolitik dikterades av lånevillkor, inte av demokratiska beslut, skakade ett redan skört europeiskt samhälle. Tysklands förbundskansler Angela Merkel, som stöder EU-kommissionens förslag till covid-19-åtgärder, verkar inte vilja upprepa finanskrisens misstag igen. 

Sverige däremot vill köra samma (svenska) modell med villkorade lån en gång till. Som Sveriges EU-minister Hans Dahlgren sade i Ekots lördagsintervju nyligen: ”EU kan inte ge bort pengar”. 

Vi stannar vid detta påstående. Är det socialdemokratiskt att beskriva bidrag som att ge bort pengar? Minns någon människa med makt i svensk socialdemokrati att omfördelningspolitik motverkar ojämlikhet?

Progressiva politiker och debattörer har i åratal velat att EU ska beskatta sådant som är ineffektivt att beskatta inom enskilda länder: koldioxidutsläpp, flygresor, finansiella transaktioner och multinationella techbolag. En jämlikhetspolitik värd namnet förutsätter beskattning på både nationell och europeisk nivå. EU-kommissionen gör nu alltså ett försök att finansiera europeisk socialpolitik i covid-19-krisen med europeiska skatter.

Efter EU-toppmötet den 19 juni muttrade Stefan Löfven slentrianmässigt att Sveriges EU-avgift kommer att öka om EU-kommissionen får igenom sitt förslag. Men det stämmer bara om Sverige fortsätter bekämpa nya skatter på det som förstör vår miljö och ökar skillnaden i levnadsvillkor för människor i Sverige och Europa.

Sverige för just nu en EU-politik för ekonomisk ojämlikhet som hugger rätt in i den europeiska demokratins redan blödande hjärta. Förklara för mig vad som är socialdemokratiskt med att motarbeta omfördelningspolitik som tar sig an både finansiell kapitalism och miljöförstöring? Förklara för mig hur en demokrati överlever när den ekonomiska ojämlikheten växer?

Om samtiden är svår att orientera sig i kan regeringen dra sig till minnes att spanska sjukan föregick den politik som byggde den tidiga svenska välfärdsstaten. Att kris, med politisk vilja, kan leda till utveckling.

EU-kommissionens förslag kommer att diskuteras i juli. Sedan ska beslut fattas. Kommer Sveriges regering att ändra sig och stödja socialdemokratisk politik?

Ämnen i artikeln

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt