Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-01-18 20:11

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/har-ar-arets-nyord-klimatkrisen-satter-spar-i-spraket/

Kultur

Här är årets nyord: Klimatkrisen sätter spår i språket

Bild 1 av 5
Foto: TT
Bild 2 av 5
Foto: TT
Bild 3 av 5
Foto: TT
Bild 4 av 5
Foto: TT
Bild 5 av 5
Foto: TT

Klimatnödläge, Gretaeffekt, klimatdiktatur och gröna körfält... Det är bara några av exemplen på att klimatkrisen har tagit sig in i vårt språk nu. Nyorden 2019 är presenterade.

2019 var året då skogsbränderna rasade i Arktis, issmältningen nådde nya rekordnivåer och juli blev den varmaste månaden någonsin globalt. Det var också året då en viss sextonåring seglade över Atlanten och blev en av de mest inflytelserika svenskarna någonsin. 

Kort sagt handlade året till mångt och mycket om jordens klimatnödläge – för att använda ett nyord. Trenden märks även i årets nyordslista där nära en tredjedel av de 35 orden betecknar fenomen relaterade till klimat och miljö. 

Klimatfrågan är en otroligt tydlig trend i år, inte bara i Sverige

Förutom klimatnödläget, som flera organisationer, svenska kommuner såväl som Europaparlamentet utlyste under året, blev vi varse om den oroväckande artdöden och funderade över aspluddet som spreds med vinden. När vi reste föredrog vi att tågskryta framför att smygflyga och bilen skulle helst köra i ett grönt körfält. Genom att göra medvetna val i vardagen, som det växtbaserade köttet och eldosten framför halloumin, hoppades vi alla på en global Gretaeffekt. Och lyckas inte klimatstrejkerna rädda planeten i tid tar kanske en klimatdiktatur över.

Foto: TT

– Klimatfrågan är en otroligt tydlig trend i år, inte bara i Sverige. Flera stora ordboksförlag i den engelskspråkiga världen har egna nyordslistor och i stort sett alla har ett tydligt klimattema, säger Ola Karlsson, språkvårdare på Språkrådet, som står bakom den svenska nyordslistan. 

Han tar upp förra årets mest uppmärksammade nyord, flygskam, som i år har knoppat av sig och lett till en hel uppsjö av skamord med miljö- och klimattema. Som köttskam, klädskam, plastskam och flerbarnsskam, som inte kvalade in på listan.

Skam är över lag väldigt produktivt som ordled eftersom lätt bildar nya ordsammansättningar

Flygskam är från början svenskt, och har exporterats till en rad andra språk i världen – som engelskans flight shame, tyskans Flugscham, spanskans verguënza de volar och franskans honte de prendre l'avion.

– Skam är över lag väldigt produktivt som ordled eftersom lätt bildar nya ordsammansättningar. En vanlig reaktion på de här orden är förstås att det är så typiskt svenskt att vi ska skämmas och må dåligt. Vilket kan få en motsatt effekt som gör att folk slår ifrån sig budskapet. Mitt råd är att inte tolka ordet så bokstavligt. Samtidigt finns det en konkret koppling till skuldkänslor – många av oss skäms ju faktiskt för att flyga i dag. Så helt fel är det inte. 

De nya klimatorden används ofta avsiktligt av internationella medier för att förmedla ett nödlägesbudskap, berättar Karlsson. 

– Brittiska The Guardian till exempel gick ut och sa att de medvetet ersatt vissa ord med en starkare innebörd. Klimatförändringar har bytts ut till klimatkris, klimatskeptiker har ersatts med klimatförnekare. Det blir en form av aktivistiskt språkbruk, som etablerade medier bidrar till. 

Foto: TT

Bland språkvetare pågår en diskussion om huruvida språk och ord påverkar vårt tänkande. 

– Vissa menar att språket inte påverkar. Samtidigt kan ord förmedla ett visst budskap. Man kan tänka sig att ett ord som flygskam har blivit en symbol för frågan och indirekt främjat klimatdebatten. 

Finns det några risker med det?

– Ja, speciellt i dag med den bristande tillit som många har till medier och forskning. Man kanske ser det lätt aktivistiska språkbruket som en del av ”pk-överhetens” försök att manipulera befolkningen. Därför är det viktigt att medier inte går till sådan överdrift att det uppfattas som att man inte längre är saklig och neutral, säger Karlsson.

Under flera år har nyord som betecknar olika digitala fenomen varit vanligt förekommande på listan. I år märks en trend som lägger större vikt vid de negativa effekterna av teknikens framfart i våra liv. För mycket skärmtid med mobilen kan leda till en lättdistraherad popcornhjärna. Nyordet sharenting (från engelskans sharing och parenting) tar upp problematiken med föräldrars postande av bilder på sina barn i sociala medier utan barnets samtycke. Än större konsekvenser kan så kallade deepfakes leda till. De digitalt manipulerade videorna som framställs med hjälp av maskininlärning har använts för att häckla makthavare, sprida falska budskap och desinformation i valkampanjer.

Foto: TT

– Ett nyord som hundvissla är intressant. Det handlar om att uttrycka något mellan raderna och används ofta i en politisk kontext när en politiker eller opinionsbildare använder signalord som bara plockas upp av en tänkt målgrupp. Men det går också att koppla till sociala medier och den överhängande risken att ens konto raderas eller att inlägg tas bort om man använder ”fel” uttryck. Nyligen stötte jag till exempel på ordet koriander som tydligen är ett nedsättande ord för män som feminister använder sinsemellan. Den här typen av kodord utvecklas i dag för att kringgå risker i digitala miljöer.

En vanlig återkommande kritik mot nyordslistan är att den endast speglar ordanvändningen hos journalister och andra med språket som arbetsredskap. Få ord på listan är förankrade i de breda folklagren. Ola Karlsson håller med om den kritiken, men säger att det är svårt att komma runt.

– När vi samlar ord och uttryck gör vi det främst i olika textdatabaser och de bygger till stor del på medietexter. Men vi söker även på bloggar och i sociala medier. Den här kritiken brukar också riktas mot ordböcker och ordboksarbete som främst utgår från skriftspråk framför talspråk, framför allt ett så kallat vårdat mediespråk.

Foto: TT

Men även om ordet antivaxxare är obekant för många, så känner desto fler till fenomenet med de skeptiska vaccinmotståndarna. Detsamma gäller för självförklarande begrepp som artdöden och Gretaeffekten.

– De allra bästa orden på listan är de mer metaforiska uttrycken som hundvissla eller popcornhjärna, eller fjolårets nyord mandatpingis, tycker jag. De är inte bara roliga liknelser utan lyckas även sammanfatta ett komplext begrepp och göra det hela mer begripligt. Det är språklig innovation på hög nivå.