Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur

Hård strid skakar af Klint-stiftelse

Moderna museet visar just nu Hilma af Klints hyllade abstrakta konstskatt. Samtidigt pågår en mycket infekterad strid kring stiftelsen som äger de 230 dyrbara verken

I bråket kring stiftelsen Hilma af Klints verk står två sidor mot varandra. Konstnärens släktingar är i konflikt med tre styrelsemedlemmar med bakgrund i den antroposofiska rörelsen som Hilma af Klint själv var aktiv i.

Den förre ordföranden för stiftelsen Johan af Klint – vars far viceamiral Erik af Klint – ärvde hela samlingen av sin faster Hilma af Klint – bildade stiftelsen för att säkerställa att verken ”bevaras och tillgängliggörs för allmänheten”. Cirka 1 500 konstverk samt alla hennes dag- och anteckningsböcker, 26 000 sidor, ingår i den väldiga samlingen. Några pengar efterlämnade dock inte konstnären vid sin död 1944.

Johan af Klint anser att de tre antroposoferna i stiftelsens styrelse har andra mål än de som stipuleras i stadgarna. Däribland att sälja valda af Klint-verk för att skapa ett antroposofiskt museum i Ytterjärna jämte ett hotell- och konferenscenter. För att lyckas med detta utmanövrerade de honom som ordförande i september 2012.

– De tre ledamöterna vill genomföra en gigantisk kapitalöverföring till antroposoferna. Det handlar om hundratals miljoner. De vill göra stiftelsen till en lagerhållningsstiftelse och driva verksamheten i andra separata stiftelser. De har redan lyckats slänga ut tre personer ur af Klint-släkten ur styrelsen, säger Johan af Klint, som har ett förflutet i finansvärlden, till DN.

Han understryker att de tre styrelsemedlemmarna har etablerat ekonomiska föreningen Hilma af Klints Kulturcenter (HAKKC) som är sidoordnat från stiftelsen och i strid mot dess vilja. De många turerna inom stiftelsen har nu anmälts till rättslig prövning hos Förvaltningsrätten, polisen, Justitieombudsmannen och Tillsynsmyndigheten.

Anders Kumlander är en av de motparter i stiftelsen som Johan af Klint anklagar för oegentligheter. Han ser konflikten som delvis ett resultat av en personkonflikt.

– Det är alltid ett ömsesidigt misslyckande när man inte kan få till ett normalt samarbete. Problemen som vi har haft i styrelsen ledde till att vi såg oss nödgade att entlediga Johan af Klint. Jag har upplevt att konflikten inte längre finns, det är möjligt att föra ett mer normalt styrelsearbete nu med vår nya ordförande Patrick O´Neill.

Johan af Klint anklagar dig och två andra styrelseledamöter för att vilja sälja av delar av Hilma af Klintsamlingen?

– De centrala delen av samlingen får inte säljas och styrelsen står under tillsyn av en tillsynsmyndighet, det är väldigt noga angivet, vi kan inte göra vad som helst. Däremot får vi enligt stadgarna sälja enstaka verk för att kunna ta tillvara de återstående verken, betonar Kumlander vars styrelsepost utreds av Förvaltningsrätten.

Vill ni skapa ett lokalt af Klint- museum?

– Vår uppgift är att se till att samlingen blir tillgänglig för allmänheten. Jag tror att det vore värdefullt om Hilma af Klint fick ses på några av världens olika museer, som Tate och Centre Pompidou, hon förtjänar det. Men också att hon blir permanent tillgänglig och det ligger ju inte i Moderna museets uppdrag. En av de möjligheterna vore att göra detta i Järna, det är en möjlighet som vi borde titta på.

Stiftelsens nytillträdda ordförande Patrick O’Neill betonar vikten av att af Klints konstskatt värnas, vårdas och hålls samman.

– Jag kommer att verka för att hålla ihop samlingen, säger han. Det var väldigt tydligt uttryckligen hennes vilja.

Han konstaterar att Kumlander har frågat Länsstyrelsen om verk får säljas eller att det går att uppföra ett lokalt museum i Järna.

– Vi har tagit en paus i styrelsearbetet under tiden som den stora utställningen pågår på Moderna museet. Mitt fokus är att hitta en bra plattform för Hilma af Klints verk. Hon håller på att bli riktigt stor i konstvärlden och då ställs det nya krav på stiftelsen och styrelsen, det måste vi vara ödmjuka inför. Vi måste fundera på vilken som är den rätta formen för att förvalta hennes samling i framtiden. Jag har en enorm respekt för Moderna Museet och deras engagemang. Vi vill gärna fortsätta det samarbetet, det kan mycket väl vara en bra part att ta stöd av, säger O’Neill.

Moderna museets chef Daniel Birnbaum är öppen för en gemensam lösning. Moderna Museet är den självklara samarbetspartnern, men det betyder inte att vi bör äga verken. Vi vill givetvis kunna visa några utvalda verk även i framtiden, och våra konservatorer är redan experter på konstnärskapet. Jag tror att det bästa vore ett samarbete mellan stiftelsen och museet även i framtiden. Vi är alla fascinerade av Hilma af Klint och hjälper gärna till. Men vi skulle inte klara av att ta emot en donation om vi inte samtidigt fick betydande medel.

Är det avgörande att en samling av den här storleken hålls intakt?

– Tvärtom. Det bästa vore om Hilma af Klint fanns på de stora museer där hennes konst möter en kvalificerad publik och ges ett sammanhang som gör henne rättvisa. Det borde hänga ett litet urval av verk på Pompidou, MoMA, Tate, Neue Nationalgalerie i Berlin, och på Stedelijk i Amsterdam. Det vore en rimlig början.

Europaturné väntar för Hilma af Klint.

”Hilma af Klint – abstrakt pionjär” öppnade på Moderna museet på lördag 16 februari. Den visas till 26 maj för att därefter turnera internationellt, närmast Museum für Gegenwart i Berlin och Museo Picasso i Malaga.

Hilma af Klint, 1862–1944 skapade närmare 200 abstrakta målningar mellan 1906–1908 och 1912–1915, utöver sina många naturalistiska landskaps- och porträttmålningar. Totalt efterlämnade hon över 1 000 målningar och verk på papper.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.