Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Kultur

Helena Lindblad: Om uppgifterna om Bergman stämmer är det en världssensation

När Ingmar Bergman på ålderns höst satte i gång med att verkligen berätta om sina föräldrar Erik och Karin – på riktigt – i manuset som blev ”Den goda viljan” (i regi av Bille August) skrev han vad det skulle handla om: ”Inte de mytiska gestalterna som jag redan kämpat med under så många år av mitt vuxna liv, utan två unga människor; en väldigt fattig teologie studerande, Erik Bergman, som bodde i ett uselt studentrum på ett ställe som hette Helvetets sju gluggar, och en 20-årig flicka, som bodde på den tysta och vackra Trädgårdsgatan.”

Berättelsens fokus ligger på modern Karin Bergman (i Pernilla Augusts gestalt kallas hon Anna och fadern som spelas av Samuel Fröler kallas Henrik). Det handlar mycket om hennes upplevelser av upptakten till det konfliktdrabbade äktenskap som gjorde det Bergmanska prästhemmet till en mycket turbulent plats under pojken Ingmars uppväxt – och som helt klart kom att färga hans konstnärskap. Familjen är en av de tre viktigaste beståndsdelarna i hans verk (de andra är religionen och konsten) men det finns inte många lyckliga relationer mellan äkta makar eller föräldrar och barn i hans filmer.

Om uppgifterna stämmer att Karin, som var så central för sonen, inte var Ingmar Bergmans biologiska mor är det inte mindre än en världssensation. Ingmar Bergman, en bortbyting? Det låter som en trollsaga, men lär skicka chockvågor genom forskarvärlden.

Intresset för Ingmar Bergman (och hans färgstarka familj) har knappast sinat trots att det gått fyra år sedan Bergman själv lämnade jordelivet. Det är en uppgift som kommer att sysselsätta forskare långt framöver, och som inte minst kastar ett helt nytt ljus över hans filmografi och författande. Och hur tänker till exempel Henning Mankell hantera det här i tv-serien som han skrivit om Ingmar Bergmans liv för Sveriges Television?

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.