Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-04-22 14:29

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/helena-lindblad-sagorna-och-myterna-binder-oss-alla-till-notre-dame/

Kultur

Helena Lindblad: ”Det är allas Vår Fru som brinner just nu”

Notre-Dame i filmen från 1956. Foto: Rights Managed

Notre-Dames historia och storslagna arkitektur, men också sagorna och myterna, har gjort den mäktiga katedralen till allas vår kyrka, skriver Helena Lindblad.

Rätta artikel

Miljoner turister flanerar varje år förbi den stora, öppna platsen utanför Notre-Dame, en minst lika stark symbolbild för Paris som Eiffeltornet. Köerna ringlar alltid långa och på senare år – till följd av terrorattackerna – har nyfikna besökare ofta övervakats av tungt beväpnade poliser. 

Mitt eget trick har varit att en söndag då och då smita in strax före morgonmässan klockan åtta, försöka se ut som en god katolik och på så sätt stjäla glimtar av den imposanta, unika gotiska arkitekturen som saknar motstycke i världen. Under tidiga morgnar är stämningen magisk därinne, med alla dunkla hörn och små minirum med altare, ljus och målningar inrymda i det enorma rummet. 

Läs mer: Bilder visar förödelsen inifrån Notre-Dame

För alla som går förbi, och det spelar nog ingen roll hur många gånger man passerar över ön Île de la Cité i Seine, är det nog få som kan låta bli att sträcka nacken och snegla upp mot de knubbiga tvillingtornen och fasaden med alla de fantasifulla figurerna. 

Vem har inte drömt om att se en skymt av en puckelryggig ringare där uppe längs de högt belägna balustraderna. Victor Hugos berömda roman ”Ringaren i Notre Dame” från 1831 är intimt förknippad med den ovärderliga byggnaden som byggdes under nästan 200 år (1162–1345), ett verk som har spelat en stor roll för att ge katedralen dess mytiska karaktär.

Anthony Quinn som Quasimodo i filmatiseringen från 1956. Foto: Rights Managed

Berättelsen som den vanskapte Quasimodo och den vackra ”zigenerskan” Esmeralda är en skräckromantisk melodram med klasstema som också behandlar häxerianklagelser och ett korrupt medeltida rättväsende. 

I grunden står den dödsdömda, mörklockiga skönheten Esmeralda som älskas av såväl Quasimodo som den fromme Claude Frollo. Hon i sin tur älskar den vackre kaptenen Phoebus som dock redan är förlovad med en flicka av betydligt finare börd.

En klassisk ”skönheten och odjuret”-saga som formar sig till en romantisk tragedi av storslagna mått. Hugos berättelse har lett till otaliga omtolkningar, ofta med lyckligare slut än i originalet. 

Charles Laughton och Maureen O'Hara i ”Ringaren i Notre Dame” från 1939. Foto: Rights Managed

Bland de mest kända filmatiseringar återfinns Hollywoodklassikern ”Ringaren i Notre Dame” från 1939 där den demoniske Charles Laughton och den riviga Maureen O’Hara spelade huvudrollerna.

På 50-talet spelade Anthony Quinn och Gina Lollobrigida det udda paret i en version som kanske tydligast speglar Hugos roman. Den brittiske aktören Anthony Hopkins har också spelat Quasimodo i en tv-film från 1982. 

Den senaste filmatiseringen gjordes på Nya Zeeland där Salma Hayek spelade Esmeralda och Richard Harris gjorde Quasimodo. 

För många år det kanske ändå den godmodiga och fantasifulla Disneyfilmen från 1996 som fastnat på näthinnan och som gett dagens unga en känsla för mystiken kring Notre-Dame. 

Disneys version av ”Ringaren i Notre Dame. Foto: Rights Managed

Göteborgsoperan har under hösten 2018 och våren 2019 spelat en omtalad musikalversion som bygger på Disneyfilmen med musik av Alan Menken och originaltext av Stephen Schwartz. DN:s kritiker Johanna Paulsson skrev så här: ”Det är samtidigt både klangligt och visuellt imponerande när en dånande videoscenografi målar upp ett medeltida Paris med gotiskt mörker och gudomligt upplysta rosettfönster”. Hon berömde uppsättningens filmiska effekter och skrev av de var ”häpnadsväckande på samma svindlande sätt som en mäktig katedral kan vara. Men så är kanske huvudpersonen i själva verket just Notre-Dames arkitektur.”

Joa Helgesson som Dom Claude Frollo och Martin Redhe Nord som Quasimodo vid pressvisningen av ”Disneys Ringaren i Notre Dame - musikalen” på Göteborgsoperan Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Den starka känslan för Notre-Dame ligger förstås i denna unika blandning av historik och sagor. Kyrkan står för både verklighet och dikt, en häpnadsväckande historisk byggnad som laddas med färgstarkt sagoberättande. Vid sidan av Hugos berättelse finns en annan mytisk kvinna på plats i kyrkan, den berömda och vackra statyn av Jeanne d’Arc, som man bara kan hoppas överlever det brinnande infernot.

Notre-Dame är så mycket mer än helgedom för troende eller ett turistmål. Det är allas Vår Fru som brinner just nu, det är en plats vi har gemensamt oavsett religion, etnicitet och hemvist. En plats som mer än något annat symboliserar att Paris är världens hemstad.