Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-12-15 21:44

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/helsingfors-nya-bibliotek-ar-ett-ode-for-det-oppna-samhallet/

Kultur

Helsingfors nya bibliotek är ett ode för det öppna samhället

Bild 1 av 5 Foto: Jarno Kuusinen/AOP
Bild 2 av 5 Foto: Jarno Kuusinen/AOP
Bild 3 av 5 Foto: Jarno Kuusinen/AOP
Bild 4 av 5 Foto: Markku Ulander/AFP
Interiör från biblioteket.
Bild 5 av 5 Interiör från biblioteket. Foto: Markku Ulander/AFP

HELSINGFORS. På många håll i världen nedrustas biblioteken. Men finländarna älskar sina bibliotek och går åt motsatt håll. I Helsingfors öppnar på onsdag ett storslaget nybyggt huvudbibliotek.

Philip Teir
Rätta artikel

Det doftar av rengöringsmedel och furu i den enorma entréhallen till Helsingfors nya centrumbibliotek Ode (på finska Oodi).

Nu återstår fortfarande att fästa en del av träpanelen på de böljande ytterväggarna och fylla klart bokhyllorna.

På onsdag öppnar biblioteket för allmänheten, lagom till Finlands självständighetsdag den 6 december.

Längs golvet på biblioteket rör sig små vagnar som ser ut ungefär som gräsklipparrobotar. De kryssar smidigt förbi gruppen av italienska och brittiska journalister som är här för att skriva om bygget. Brittiska The Guardian publicerade redan i våras en stor artikel om Finlands kärlek till bibliotek, och nu är designmagasinet Wallpaper här.

Robotarna ska föra böcker från lagret upp till övre våningen. Personalen lastar på böckerna men robotarna själva opererar hissen. När en bekant till mig såg bilderna från biblioteket jämförde hon interiören med dödsstjärnan i ”Stjärnornas krig”. Det ligger kanske något i det – men arkitekturen är också mycket finländsk.

Den vågformade exteriören tycks flörta med Alvar Aaltos Finlandiahus mitt emot. Tölöviken är ett av stans viktigaste grönområden och speciellt på sommaren kommer området att synas från alla håll inne i biblioteket.

– Här finns mycket öppet utrymme som är flexibelt och kan formas efter behov. Den första våningen är ett slags öppet torg, medan den andra våningen innehåller verkstäder och arbetsbord, och den tredje är en mötesplats som nästan är som ett picknickställe, säger Antti Nousjoki, en av arkitekterna bakom biblioteket.

Sammanlagt 544 förslag deltog i den internationella tävlingen som utlystes för sex år sedan. Sex anonyma bidrag valdes till finalen, men att vinnaren var en finländsk byrå är en ren slump, menar Helsingfors stads kulturchef Tommi Laitio.

– Arkitekterna hade förstått uppdraget så bra att det inte ens valdes någon tvåa, säger han.

Andra nymodigheter är laserprintrar för allmänheten, ett kök där besökare kan värma mat, biograf, studioutrymmen för musiker och datorer för klippning av film, och två spelrum. Själva bokbeståndet består av 100.000 böcker. Dessutom finns det symaskiner som vem som helst får använda.

– När demokratiska värden är hotade från alla håll är det speciellt viktigt att visa att det finns ställen som är till för alla. Varje person, oavsett om det är ett barn eller en nyanländ flykting, kan få ett bibliotekskort, säger Tommi Laitio.

Enligt honom är bibliotek särskilt uppskattade i Helsingfors. Centrumbiblioteket har mött så gott som noll motstånd i offentligheten.

– Idén bakom bibliotek är ju väldigt radikal och enkel. Alla ska ha fri tillgång till kunskap, till kultur och till en vacker, anständig miljö. Vi älskar bibliotek i Finland. Näst efter vatten är biblioteket den offentliga tjänst som Helsingforsbor uppskattar mest, säger han.

”När jag fick mitt första bibliotekskort var det som att äga halva världen”, säger Nasima Razmyar. Hon är Helsingfors biträdande borgmästare och kom som flykting till Finland som åttaåring.
”När jag fick mitt första bibliotekskort var det som att äga halva världen”, säger Nasima Razmyar. Hon är Helsingfors biträdande borgmästare och kom som flykting till Finland som åttaåring. Foto: Philip Teir

Staden betonar gärna att det nya biblioteket är ett demokratiprojekt.

Från bibliotekets övre våning syns riksdagshuset på andra sidan Mannerheimvägen, och framför biblioteket växer ett öppet torg fram, planerat för framtida manifestationer eller stadsjippon.

Stadens biträdande borgmästare Nasima Razmyar säger att det är unikt att Helsingfors nu satsar så stort på ett bibliotek.

– På många håll i världen händer det motsatta. Jag var nyligen på en konferens i San Francisco där många beklagade att det skars ner på biblioteken i deras hemstäder. Samtidigt förändras bibliotekens funktion också. Det kommer ny teknik. Biblioteken är inte längre ställen där man endast inhämtar kunskap, de är också ställen där man kan skapa själv, säger hon.

Razmyar kom till Finland som åttaåring, som flykting från Afghanistan, och har ett väldigt personligt förhållande till bibliotek.

– Det var mycket jag inte förstod när jag var åtta år och kom till Finland, så närbiblioteket i stadsdelen Kottby blev oerhört viktigt för mig. Jag hade inga egna cd-skivor, och jag förstod nästan inte att det var möjligt att jag fick låna hem dem. När jag fick mitt första bibliotekskort var det som att äga halva världen, säger hon.

I Helsingfors blir biblioteken allt viktigare för den växande andelen utlandsfödda.

– Man kan läsa tidningar på 80 språk på biblioteken. Det finns inget ställe i världen som är så öppet, med en så låg tröskel, för en så stor del av befolkningen, säger hon.